Replik: Skogsrapporten utgår från kunskapsläget
Lundqvist och Jakobsson anger att slutsatserna i rapporten bygger på antaganden som saknar grund i empirisk forskning. Det är inte korrekt, skriver företrädare för Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i en replik.
Af Dan Rydberg och Anette Andersson
Enhetschef, skogsenheten på Skogsstyrelsen respektive enhetschef på Landskapsenheten på Naturvårdsverket
Lars Lundqvist och Jonas Jakobsson uttrycker i en debattartikel kraftig kritik mot den av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket framtagna rapporten om hyggesfritt och naturnära skogsbruk. I rapporten föreslås bland annat att staten ska vara föregångare genom ökat hyggesfritt skogsbruk och även ges förslag på en definition av naturnära skogsbruk.
{{toplink}}
Först vill Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket understryka att vi tillsammans har tagit fram rapporten på uppdrag av regeringen och därmed också enligt de instruktioner som följer med uppdraget. Uppdraget var att analysera hinder och förutsättningar för hyggesfritt skogsbruk och ta fram ett förslag till definition av naturnära skogsbruk. Där ingick också att vi skulle utgå från EU-kommissionens vägledning för naturnära skogsbruk.
Det som debattörerna kallar för ”grupparbete” har varit en strukturerad myndighetsgemensam process. I enlighet med uppdraget från regeringen har vi genomfört det i bred samverkan med andra aktörer, inklusive forskare från olika universitet, däribland SLU.
Visst behövs det mer forskning
Vi välkomnar dialog om de här viktiga frågorna och berättar gärna om hur vi gått till väga i arbetet med detta uppdrag. Våra verksamheter genomsyras av den statliga värdegrunden och vi har använt den kunskap och forskning som finns tillgänglig och värderat den.
Vi håller dock med debattörerna om att det finns behov av mer forskning. Till exempel vore det värdefullt att förbättra kunskapsunderlaget om beståndsföryngringens dynamik. I rapporten har vi utgått vi från nuvarande kunskapsläge.
Det finns några punkter i debattartikeln som vi vill bemöta särskilt:
Lundqvist och Jakobsson anger att slutsatserna i rapporten bygger på antaganden som saknar grund i empirisk forskning. Det är inte korrekt. Ingenstans i rapporten har vi antagit ett statiskt synsätt på skogen på ett sådant sätt som antyds i debattartikeln. När det gäller skogens störningsdynamik har vi utgått från att skogslandskapet är dynamiskt. Även äldre skogar, dominerade av gran, som inte är tydligt brandpräglade kan brinna men tidsintervallet mellan bränder är då längre än för de tydligt brandpräglade skogarna. Det är en ständig dynamik av störningar som består av små, mellanstora och stora störningar som avlöser varandra i tid och rum.
Tvärt emot debattörernas påstående att brandens betydelse förminskas lyfts särskilt i rapporten att skogsbränder av olika storlekar utgjort viktiga störningar i skogen. Många bränder har historiskt varit små till mellanstora och omfattat enskilda träd, trädgrupper och mindre områden. Bränder som omfattat hela bestånd har förekommit, ibland så stora som tiotusentals hektar, men det är inget vi vill efterlikna i ett naturnära skogsbruk.
Vi har arbetat enligt instruktionerna
Debattörerna menar att vi inte skulle vilja se några hyggen i naturen. Vi har dock tydligt inkluderat hyggen och trakthyggesbruk i definitionen av naturnära skogsbruk. Vi föreslår maximala hyggesstorlekar om två hektar i Götaland och fyra hektar i övriga Sverige. Vi har beaktat de hyggesstorlekar som tas upp i EU-kommissionens vägledning om naturnära skogsbruk. En viktig utgångspunkt har varit att minskad hyggesstorlek utgör en viktig komponent i ett skonsamt skogsbruk.
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket fick ett uppdrag från regeringen, har arbetat enligt de instruktioner vi fått och levererat en rapport som bygger på vetenskaplig grund med stöd av den forskning som finns i dag. Det är så myndigheter arbetar.
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket måste dra tillbaka den nya skogsrapporten
Energiforsk: Både staten och kapitalet måste satsa mer på energiforskning
