Resultat i grevens tid för Gröna klimatfonden

Många globala klimatblickar var vända mot den rika oljestaten Bahrain i helgen. Där hölls nämligen FN:s Gröna klimatfonds sista styrelsemöte före COP24, decembermötet som i klimatsammanhang utnämnts till ”mini-Paris”.

Framgång i fondens arbete anses nämligen av flera diplomater som avgörande för framgång också i de stundande samtalen i Katowice i Polen, där en regelbok för uttolkningen av Parisavtalet ska värkas fram. Som vanligt är frågan om pengar tung, och fondens förmåga att dela ut medel från rikare länder till behövande blir en viktig signal för att också de tunga finansieringsförhandlingarna ska kunna gå i lås i Polen.

Läs mer: Ena ordföranden vänder sig emot bilden: ”Klimatfonden är bara en del av ett stort panorama av frågor”

Efter att Gröna klimatfondens senaste möte slutade i ett misslyckande var förväntningarna höga. Men intensivt förarbete fick till viss del utdelning denna gång. Även om förhandlingarna emellanåt blev utdragna och enstaka hätska kommentarer förekom, så var det stor skillnad mot den låsning som uppkom under mötet i juli.

När mötet rundades av sent på lördagen kunde bland annat 19 nya projekt beviljas finansiering.
– Vi överträffade förväntningarna när vi kunde godkänna mer än en miljard dollar till viktiga projekt, samtidigt som vi drog igång påfyllnadsprocessen, kommenterar ena mötesordföranden Lennart Båge.
– Det är en viktig signal inför COP24, säger FN:s klimatsekreteriats chef Patricia Espinosa i en kommentar.
– Utmärkta nyheter, kommenterar klimatminister Isabella Lövin (MP) på Twitter.

Läs mer: Ministrar krattade manegen för höjda EU-klimatbud 

Dags att öppna plånböckerna

Just påfyllnadsprocessen som ska dra in mer pengar till fonden, utöver de redan klara 6,6 USD-miljarderna, spelar också in i de globala klimatförhandlingarna. Detta eftersom Klimatfonden är en av pusselbitarna som ska se till att rikare länder sammantaget drar ihop 100 miljarder amerikanska dollar till klimatanpassning och begränsning varje år efter år 2020. Nu är planen att de nya löftena ska lanseras hösten år 2019.
– De lyckades nu med allt det som de skulle ha gjort vid förra mötet, vilket är glädjande. Allting kommer nu kunna gå i positiva tecken, säger Martin Vogel, policyrådgivare i klimatfrågor vid Svenska kyrkan, till Altinget.
Blir det även lättare att enas om klimatfinansieringen i Katowice?
– Ja, jag tror det. Fonden lyckades nu med att pytsa ut medlen, vilket möjliggör en förfrågan om en påfyllnad. Man har också kunnat visa att de har lyckats knyta upp pengarna som de har fått, och man har också en global spridning på projekten som har fått stöd.

Fortsatt låst kring hur fonden ska enas

Ordförandena Paul Oqvist från Nicaragua och Lennart Båge från Sverige hade också ambitionen att ro hem en lösning på ett återkommande problema för fonden, nämligen hur de ska komma överens när det inte går att nå enas. Fonden har nämligen flera gånger ”hållits gisslan” av motsträviga parter, vilket har lett till att beslut inte har kunnat nås. Men här bordlades än en gång frågan efter protester från Sydafrika, Saudiarabien och Egypten.

Återställning av korallrev får stöd

Bland de 19 nya projekt som godkänts finns allt från mangroveträsks- och korallrevsrestaurering i Indien och bergvärmesprojekt i Indonesien, men också mer anmärkningsvärda inslag. Det som väckt mest uppmärksamhet är ansökan från värden Bahrain, som understöts av FN:s miljöprogram. Den oljerika staten efterfrågade nämligen strax under tio miljoner US-dollar för att bland annat investera i vattenreningsinfrastruktur till deras statliga olje- och gasföretag.

Vattenpengar till oljebolag väckte uppståndelse

En stor del av tiden ägnades åt att diskutera projektet, och efter att ha stångat sig igenom olika lösningar så gick det till slut att komma överens så att även förespråkarna från bland annat Saudiarabien accepterade kompromissen. Det eftersökta stödet krymptes ner till två miljoner USD, med tydligare fokus på just den lilla andelen klimatnytta som projektet av oberoende bedömare anses kunna uppnå.

Bland kommentatorer återfinns det bitska analyser om att fonden nu kan ha ”dödförklarat sig själv” genom att ge pengar till ”poänglösa” projekt, men också hyllningar för att de lyckats undvika ett dödläge.

– Just den biten tror jag parterna kan låta rinna förbi. Skeptiker som de i USA tror jag har mer övergripande kritik till fonden än just denna form av frågor. De tycker bland annat att det ska vara så att de som ger mest ska få bestämma mest, säger Martin Vogel.

Altinget har sökt klimatminister Isabella Lövin, men hon har inte kunnat återkomma före publicering.

jacob@altinget.se