Så dyrt med ny svensk kärnkraft att det lär kräva planekonomi

Af Sven Bergström Trolin och Håkan Larsson
Tidigare centerpartistiska riksdagsledamöter

I flera debattartiklar den senaste tiden har såväl ledningen för Liberalerna som en rad tunga industriledare, främst ur Wallenbergsfären, vädjat om bredare stöd för en svensk kärnkraftsutbyggnad.

Dyrt, dyrare, kärnkraft

De ledande industriföreträdarna lovar generöst att industrin också kan vara med och betala. Det lär behövas. Världen över har ny kärnkraft visat sig bli en minst sagt dyr affär. Senast har Vattenfall presenterat prisuppgifter som visar att ny kärnkraft skulle bli nära dubbelt så dyr jämfört med tidigare beräkningar. Att driva fram ny svensk kärnkraft med så usla ekonomiska kalkyler torde kräva en planekonomi som borde höra historien till.

Olkiluoto 3 i Finland blev flera gånger dyrare än beräknat och kunde tas i drift först i april 2023, 14 år försenat. Franska kärnkraftverket Flamanville 3 beräknades kosta 3,3 miljarder euro. Nu är priset uppe i 12,4 miljarder euro, plus 6,7 miljarder som franska revisionsverket säger inte är redovisade. Totalt 19,1 miljarder euro. Bara för att ta ett par aktuella exempel.

Produktionskostnaden för ny el uppskattas till mellan 110 och 120 euro/MWh. Det vill säga 1,21–1,32 kronor/kWh vid en kurs på 11 kronor för euron. Beroende på vilken period man jämför med är det dubbelt till tredubbelt elpris mot vad vi räknar med i dag. Eftersom prissättningen sker utifrån dyraste energislaget kommer de nya kärnkraftspriserna att göra elpriset rejält högt över hela året. Småskaliga modulära reaktorer (SMR) har också förts fram som alternativ. Ett av de mest lovande småskaliga kärnkraftsbyggena, amerikanska Nuscale i Idaho, har nyligen stoppats. Kostnaderna blir för höga.

Satsa på solceller och vindkraft

Elskatten höjs nu med en tusenlapp per år för en villa. Med Tidöpartiernas ensidiga inriktning på kärnkraft, riskerar vi att få ett permanent högt elpris. Utredaren som ska se över statens roll i finansieringen av ny kärnkraft Mats Dillén har meddelat att de 400 miljarder kronor regeringen redan ställt ut i kreditgarantier inte är tillräckliga. Per svensk invånare skulle det bli 40 000 kronor. Räknat per skattebetalare 80 000 kronor. Ska nya reaktorer byggas krävs förmodligen mycket mer.

Tidöpartiernas satsning motiveras med att vi behöver planerbar el. Men flera långa stopp i svenska kärnkraftverk i Sverige och i det nybyggda finska Olkiluoto pekar på motsatsen. Förutom nya kärnkraftverk måste därför reservkraft byggas. Utebliven el från solceller och vindkraft är kortvarigare och i viss utsträckning planerbara så där kan reservkraft i större utsträckning komma från vattenkraft, pumpkraftverk, vätgas och batterier.

Villor, bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare har stora möjligheter att parera höjda elkostnader med solceller. I en nära framtid kan vi få dubbelriktad laddning från bilen vilket innebär att el kan återföras till hushållen kvällstid så att en större andel egenproducerad el kan nyttiggöras.

Moderat missbedömning

En paradox i sammanhanget är att moderata ministrar vid Folk och försvar i Sälen nyligen larmade om att kriget kan komma också till Sverige. Det är naturligtvis viktigt att vi alla är förberedda och funderar på hur vi kan klara oss med vatten, värme och livsmedel i en krissituation. Det är svårbegripligt att regeringen vill satsa på nya kärnkraftverk som vore perfekta mål för långdistansrobotar.

Likaså kvarstår alla problem med kärnavfall för många generationer framöver, miljövidrig uranbrytning, återkommande driftsstopp, och orimligt dyra investeringar som kommer att driva upp elpriset ytterligare. Kärnkraft är varken grön, förnybar eller fossilfri. Att satsa på mer kärnkraft är en farlig återvändsgränd.

Och vi minns fortfarande Harrisburg, Tjernobyl, Fukushima...

debatt@altinget.se