Skydd av arter ska anpassas efter typ av hot

Dragkampen mellan departementen kring utredningen av artskyddsfrågorna tycks tillfälligt vara över. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har tillsatt en bokstavsutredning som får drygt fyra månader på sig. I uppdraget ingår att utforma olika skydd för fridlysta arter beroende på hot.

Regeringen har länge utlovat att göra en översyn av bestämmelserna om nationell fridlysning samt rätten till ersättning för markägare som påverkas av fridlysningsbestämmelser.

Frustrationen hos skogsnäringen har växt i takt med att utredningen har dröjt och regeringen fick kritik för att prioritera skogsutredningen framför att utreda artskyddsfrågorna. Det har även pågått en dragkamp mellan landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) om vem som ska hålla i trådarna.

Men i veckan har nu Pourmokhtari beslutat om en så kallad bokstavsutredning, det vill säga inte en självständig utredning, utan den kommer att genomföras under klimat- och näringsdepartementets tak.

Det här vill regeringen ha

Utredningen får drygt fyra månader på sig, den ska vara klar senast på nyårsafton.

Uppdraget innebär att:

  • Ta fram förslag till ändringar i bestämmelserna om nationell fridlysning, bland annat genom att föreslå vilka förbud som ska gälla för olika nationellt fridlysta arter utifrån respektive arts skyddsbehov.
    Syftet ska vara att förenkla regelverket, öka förutsebarheten, förenkla pågående markanvändning såsom skogsbruk och inte försvåra för exploateringar i onödan samt säkerställa att förbud inte hindrar att mark nyttjas på ett ändamålsenligt sätt. Detta samtidigt som hänsyn tas till miljö- och naturvärden.
  • Ta fram förslag till kriterier för urval av vilka arter som förbuden i bestämmelserna om nationell fridlysning ska gälla för.
  • Ta fram förslag till en lista över arter som är fridlysta för verksamheter och åtgärder och som kan medföra att pågående markanvändning avsevärt försvåras.
  • Utreda och ta fram förslag till en reglering i miljöbalken för ersättning vid rådighetsinskränkningar som följer av fridlysningsbestämmelserna.
  • Föreslå finansiering av förslagen.

Skydd ska anpassas efter hot

Vad gäller den första punkten, att utforma fridlysningsbestämmelserna efter arternas olika skyddsbehov, syftar regeringen på att skyddet ska utformas efter typ av hot.

”Om nationellt fridlysta arter hotas av plockning och insamling, bör förbuden i de nationella fridlysningsbestämmelserna som gäller för den arten ta sikte på plockning och insamling och inte innebära andra förbud som i onödan försvårar för andra åtgärder och verksamheter”, står det i uppdraget och tar som exempel på att förbudet då inte ska hindra bostadsbyggande eller skjutfält.

Arter som hotas av påverkan från verksamheter och åtgärder däremot ska få ett skydd som tar hänsyn till det.

Syftet med att dela upp skyddet utifrån typ av hot är att inte försvåra exploatering i onödan, enligt uppdraget.

Läs hela uppdragsbeskrivningen här.

{{toplink}}

Forrige artikel Miljömålsberedningens ordförande begär mer tid Miljömålsberedningens ordförande begär mer tid Næste artikel Här är svenskarna som ska leda parlamentets utskott Här är svenskarna som ska leda parlamentets utskott
Budgetbeskedet: Skogsstyrelsen hoppas slippa uppsägningar

Budgetbeskedet: Skogsstyrelsen hoppas slippa uppsägningar

Skogsstyrelsens får en rejäl anslagsökning i finansminister Svantessons budget vilket gläder såväl generaldirektören som branschorganisationen Skogsindustrierna. Men många myndigheter på miljöområdet får mer begränsade tillskott och alla branschorganisationer är inte glada.