Slutreplik: Det handlar om strukturer – inte detaljer
Mark Marissink påstår i sin replik att vi presenterat ”missförstånd, antydningar, angrepp och feltolkningar” i vår kritik av rödlistan. Däremot berör han inte med ett ord våra förslag att bredda och fördjupa kompetensen i rödlistans expertgrupper eller att förbättra transparensen i rödlistan. Det skriver Peter Holmgren och Jonas Jacobsson i en slutreplik.
Af Peter Holmgren och Jonas Jacobsson
Båda skoglig doktorer, tillika ledamöter av av Kungliga skogs- och lantbruksakademien
Vi har begärt och erhållit viss dokumentation om knärotens förekomst från Artdatabanken, som ju är en myndighetsverksamhet. Däremot har vi inte, trots upprepade försök, fått ta del av någon dokumentation av de avvägningar som ledde till en hotklassning av knäroten enligt rödlistans manual.
De enda fakta som refereras – i allmänna ordalag – är riksskogstaxeringens data.
Går inte att slå fast en nedåtgående trend
Det här vet vi. Fynd av knärot har registrerats vart tionde år i tre omdrev på 12 500 av riksskogstaxeringens permanenta provytor. Fynden var 35 procent färre i det senaste omdrevet jämfört med det första, och 19 procent högre än i det andra (se figur).
På de ytor som knärot försvunnit mellan inventeringar hade avverkning skett i knappt hälften av fallen. Knärot har också tillkommit på en mängd ytor och förekomsten varierat på andra. På endast fem procent av ytorna med fynd observerades knärot vid alla tre tillfällen. 37 procent av fynden var i bestånd under 100 års ålder och 18 procent i bestånd yngre än 80 år.
Dynamiken i verkligheten är alltså avsevärd och det går inte att slå fast en kraftigt nedåtgående trend på grund av avverkning på det vis som Artdatabanken gör.
Framförallt är det viktigt att fakta från provytorna visar att knäroten återkommer när bestånd växer till sig, vilket även dokumenterats i internationell vetenskaplig litteratur.
Underskatta inte Rödlistans inflytande
I Artdatabankens artfaktablad görs alltså felaktiga påståenden, såsom: ”Arten är knuten till skogsbestånd som är äldre än 120 år,” och ”enligt data från Riksskogstaxeringen har den minskat med närmare 50 procent under 1990-talet medan den verkar ha stabiliserats på en lägre nivå under 2000-talet”.
Inget nämns om återkomst av knärot i växande bestånd. I stället görs en orealistisk hotklassning som anger ”stor risk” (tio procents sannolikhet på hundra års sikt) att knärot försvinner helt från Sverige.
Rödlistan har ett stort inflytande både på myndigheter och på rättsliga processer. I flera domslut från 2024 anför Naturskyddsföreningen som klagande en rad argument som kan härledas till de hot mot knäroten som beskrivs av Artdatabanken.
Objektiviteten behöver förbättras avsevärt
Av de tolv orkidéer som är hotklassade sticker knärot ut eftersom den ansågs hotad först i den senaste rödlistan från 2020. Marissink menar att det först då fanns data från riksskogstaxeringen om minskningen under 90-talet – trots att data samlats in kontinuerligt.
Det är noterbart att hotklassningen av knärot gjordes efter att förekomst av knärot år 2019 började användas för att via domstolar hindra avverkning. Hotklassificeringen och de skärpta rekommendationerna mot avverkning har bidragit till motiveringen bakom en rad domslut de senaste åren.
Graden av objektivitet behöver förbättras avsevärt för denna myndighetsfunktion om rödlistan trovärdigt ska kunna användas som kunskapsunderlag för politik, myndigheter och rättsprocesser.
Replik: Förutsebar vindkraftsprövning stärker Sverige som rättsstat
Nya utredningen om djurskydd bryter mot Tidöavtalet
