"Utsläppsmålet för 2045 är snart en hägring"
DEBATT. För andra kvartalet i rad ökar utsläppen av växthusgaser och målet att nå nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045 framstår allt mer som en hägring. Transporterna är centrala, men utvecklingen för sektorn lämnar mycket att önska, skriver Markus Larsson och Emilia Ingemarsdotter från Fores.
Av: Markus Larsson och Emilia Ingemarsdotter
tankesmedjan Fores klimat- och miljöprogram
SCB:s Miljöräkenskaper redovisar sedan ett år tillbaka kvartalsvisa utsläppsdata. För andra kvartalet i rad 2016 ökar utsläppen med 1,6 procent jämfört med samma period 2015. Samtidigt ökade BNP med 4,3 procent. Att ekonomin växer snabbare än utsläppen är en klen tröst och inget som bidrar till att uppnå svenska mål om utsläppsreduktion. Den enda sektor som minskade sina utsläpp mer än marginellt var Hushåll och ideella organisationer som uppvisade 2,2 procent lägre utsläpp.
Störst ökning från el, gas och värme...
Utsläppsökningen är störst inom sektorn el, gas och värme. Utsläppen ökade med 6,2 procent samtidigt som förädlingsvärdet minskade med 2,1 procent. Jämfört med samma period 2014 har dock utsläppen minskat med 3,7 procent. Sektorn står för 12 procent av de samlade svenska utsläppen.
Näringskategorin jordbruk, skogsbruk och fiske presterar relativt bra (på grund av att konkurrensen från andra sektorer är svag) och uppvisar marginella förändringar av utsläpp. Förädlingsvärdet ökar i perioden med 2,2 procent. Totalt står sektorn för 15 procent av Sverige samlade växthusgasutsläpp.
...men tillverkningen fortfarande största boven
Utsläppen från tillverkningsindustrin ökade under andra kvartalet med 2,8 procent. Förädlingsvärdet var i stort sett oförändrat. Under andra kvartalet ökade utsläppen framförallt från kemiindustrin. Utsläppen från järn- och stålsektorn minskade något. Tillverkningsindustrin står för en fjärdedel av växthusgasutsläppen från svenska ekonomiska aktörer. Att öka utsläppen samtidigt som förädlingsvärdet är oförändrat imponerar inte.
Utsläppen från transportindustrin (privatbilism oräknat) ökade med 2,8 procent under andra kvartalet 2016. Ökningen förklaras framför allt av ökade utsläpp från flyget. En stor del av utsläppen kommer annars från sjöfart. Andelen biodrivmedel ökar visserligen, men långsamt. Sektorns förädlingsvärde ökad i samma period med 3,1 procent. Utvecklingen lämnar en del att önska.
Stor utmaning för transportsektorn
Transportsektorn står för 21 procent av de samlade utsläppen och är den enda ekonomiska sektor som har fått specifika mål för utsläppsreduktion. Lägg därtill att transporter står för en stor del av andra sektorers utsläpp. Det gäller byggsektorn, tjänstesektorn och hushållen som minskat utsläppen med 0,7 procent, 1 procent, respektive 2,2 procent. Det gäller även offentlig sektor, som i perioden har ökat utsläppen med 2,2 procent. Transporternas påverkan på andra sektorers utsläpp är alltså betydande och sektorsmålet om 70 procent minskade utsläpp till 2030 är lika motiverat som avlägset.
Det duger helt enkelt inte att uppvisa ökande utsläpp. I själva verket skulle sektorn, enligt våra beräkningar, behöva minska sina utsläpp med cirka 6 procent per år för att nå det uppsatta målet. Sedan 2010 har minskningstakten i sektorn i genomsnitt varit 2-3 procent per år. Insatser krävs vad gäller bränsle, typ av fordon och inte minst själva resandet och transport av varor. Eftersom EU verkar säga nej till lägre skatt på biodrivmedel än på fossilbränsle är reduktionsplikt – inblandning av biodrivmedel i fossilbränsle – ett alternativ.
Åtgärder på flera fronter
Infrastruktur för elbilar behöver byggas ut, flyget behöver bära sina klimatkostnader (med flygskatt eller på annat sätt) och järnvägen rustas upp. För att järnvägen ska vara ett attraktivt alternativ till bil och flyg behöver tågen vara rimligt pålitliga och rimligt snabba. Det gäller alla tåg. En eventuell satsning på höghastighetståg får därmed inte konkurrera med ett eftersatt underhåll.
Utsläppen i samtliga sektorer skulle behöva minska snabbare. För svensk ekonomi som helhet ökar alltså utsläppen i perioden med 1,6 procent. I genomsnitt har dock utsläppen minskat med 3,5 procent per år sedan 2010. För att nå uppsatta mål om 85 procents reduktion av växthusgasutsläpp år 2045 behöver minskningstakten öka till 5-6 procent per år. Ju längre vi skjuter insatser framför oss desto större blir morgondagens beting.
"Skydda dricksvattnet – inte kemikalierna"
"Lägg ner Bromma 2022 – en fjärde bana på Arlanda behövs inte"
