"Vi vill också ha ett lönsamt skogsbruk"

Karin Sundby, ordförande Klimatriksdagen
Lena Wallin, kommunikatör, markägare
Roger Bydler, Klimatriksdagens styrelse
Amanda Tas, miljövetare och ideell naturvårdare
Sebastian Kirppu, skogsbiolog
Anders Axner, civilingenjör

Som Ola Kårén skriver (18/9 -18, Altinget) drar forskare slutsatser utifrån olika systemavgränsningar. När det gäller skog och klimat är det befogat att studera långa tidsintervall och beakta flera parametrar såsom utsläpp av växthusgaser, albedo, molnbildning och mikroklimat. Få vetenskapliga studier har hittills varit holistiska, om ens någon.

Monokulturer är känsligare

Skogsbrukets ensidiga monokulturer är känsligare för stormfällningar, torka, insekts- och svampangrepp än naturliga skogar med flera trädslag. Dessutom är täta barrplantager mörka och absorberar mer värme än lövträd. Blandskogar lagrar generellt mer kol och bistår med fler ekosystemtjänster än planterade barrbestånd. De efterliknar också mer naturliga ekosystem, vars dynamik och mångfald under tusentals år utvecklats och anpassats till de naturgivna förutsättningarna, och inte experimenterats fram av skogsindustrin de senaste 70 åren.

Vi förstår Kåréns oro

Så länge skogsbruket baseras på kalavverkning och anläggning av monokulturer är dess skogsprodukter ohållbara med stora växthusgasutsläpp och minskad kolinlagring i skogsmark som följd. Vi förstår att Kårén värnar om effektivitet, lönsamhet och oroas av vår målbild. Vi vill också ha ett verkningsfullt och lönsamt skogsbruk där blandskog plockhuggs på ett varsamt och flexibelt sätt när de nått en storlek som är optimal när det gäller trädens tillväxt, bindning av koldioxid och kvalitet sett ur slutanvändarens perspektiv. Träden blir värdefullare för klimatet, ägaren och skogsindustrin när de tillåts bli äldre, högre och kraftigare. Ett naturnära skogsbruk sprider även riskerna och påverkas inte lika mycket av kanteffekter som träd som lämnas kvar på hyggen. Inte heller behöver störning i form av brand uteslutas.

Inte bara restprodukter blir bioenergi

Det är inte bara restprodukter från skog och industri som blir till bioenergi. Cirka 9 procent av den skog som avverkades i Sverige 2016 blev till brännved av trädstammar. Den ökade efterfrågan på skogliga biodrivmedel riskerar att öka trycket på skogen ännu mer. Biobränslen befaras ha högre klimatpåverkan än fossila bränslen i ett 50-100 års perspektiv på grund av lägre energiinnehåll än olja och kol. Mer koldioxid släpps ut per energienhet. Självfallet måste även användningen av fossila bränslen minska snabbt. Eftersom en allt mer enad forskarrörelse varnar för biobränslens klimatpåverkan bör vi rimligtvis försöka hitta andra energikällor med lägre klimatpåverkan.

Planetens gränsvärden för förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar har överskridits. Vi står inför historiens sjätte massutdöende på jorden, vilket innebär att det finns risk för ekologiska kollapser och oåterkalleliga miljöförändringar. Minst 20 procent produktiv skogsmark i Sverige måste skyddas långsiktigt och därutöver finns det gott om utrymme att bruka skogen hyggesfritt och naturnära på resterande cirka 80 procent skogsmark. Detta påverkar landskapet mindre negativt än om kalhygges- och plantagebruket får fortsätta i den utsträckning som det gör nu. Även naturlig föryngring och blandskogar måste främjas.

Skogsindustrin kan bli lönsammare

Kortsiktiga pappersprodukter och engångsartiklar bör fasas ut till förmån för en mer flexibel tillverkningsprocess av långvariga skogsprodukter, som anpassas efter varje träds unika egenskaper och olika köpares önskemål, vilket kan göra skogsindustrin mycket lönsammare än idag. Om SCA verkligen vill agera för klimatet bör en sådan omställning påbörjas snarast. Vi behöver kraftfullt minska vår konsumtion och produktion av varor och återanvända och återvinna i största möjliga mån. Vi hoppas att våra målbilder kan mötas.

debatt@altinget.se