Finanspolitisk krock – för låg statsskuld men för höga utgifter
Det blir en balansgång för kommande regering att uppnå alla mål i det finanspolitiska ramverket. En för låg statsskuld kan, tro det eller ej, innebära problem för staten. Samtidigt är utgiftstaket redan på väg att spräckas och överskottsmålet hotas om staten lånar mer.
När pandemin slog till var det många som oroades över att Sveriges samlade skuld skulle skjuta över gränsen för skuldankaret. Men den effekten har uteblivit. Den så kallade Maastrichtskulden, som även inkluderar skulder på kommunal nivå och i ålderspensionssystemet, har de senaste åren legat inom skuldankarets intervall. Men nuvarande prognoser pekar nu i stället på att Sverige kan få för låg skuld.
{{quote:9730:R}}Det så kallade skuldankaret är en del av det finanspolitiska ramverket. Maastrichtskulden ska ligga på 35 procent av BNP +/- 5 procentenheter, det vill säga mellan 30 och 40 procent av BNP. Men enligt Konjunkturinstitutets prognos kommer Sverige att ligga under 30 procent de kommande åren. Och enligt Ekonomistyrningsverket (ESV) kommer Maastrichtskulden redan nästa år bara vara på 28,1 procent av BNP. Det kan skapa problem.
– Det finns en nedre gräns av en anledning. När man behöver låna behöver det finnas upparbetade rutiner och instrument för att kunna göra det. Det är därför man har sagt att man inte vill komma lägre än 30 procent. Då funkar systemen inte så bra längre, säger Ann-Sofie Öberg, avdelningschef på ESV till Altinget.