Fallet Strandhäll: Kontrollmakten har fungerat bra
KOMMENTAR. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) klarade misstroendeomröstningen. Men i KU:s granskning blev hon prickad. Det är ett naturligt utfall av att åtgärderna är varandras motpoler. Centerns handlande var inte konstigt eller motsägelsefullt.
Konstitutionsutskottets granskningar är en process som är formaliserad, byråkratiserad, tar lång tid och där det inte finns något straff för det statsråd som kritiseras av KU, förutom att det kan ses om ett underbetyg i för statsrådets arbete.
Misstroendeomröstningar, å andra sidan, är riksdagens rock and roll. Det kan begäras och beslutas på ytterst kort tid. Det ska inte heller beredas i något utskott, det behöver inte ens motiveras. Men det kan få ödesdigra konsekvenser för det aktuella statsrådet, eller för hela regeringen, om misstroendet riktas mot statsministern.
Under kort tid har alltså det parlamentariska systemet visat upp två av sina vapen för att kritisera eller till och med få bort regeringsmedlemmar från makten. Riksdagen genomförde förra veckan en misstroendeomröstning mot socialminister Annika Strandhäll (S). Men eftersom Centerpartiet i sista stund bestämde sig för att lägga ned rösterna blev det inte någon misstroendeförklaring och Strandhäll kunde sitta kvar.