Ljusare prognos för statens finanser – men fortfarande 200 miljarder minus
PROGNOS. Ekonomistyrningsverket har en positivare bild av svensk ekonomi nu än i juni. Men underskottet i det finansiella sparandet i offentlig sektor kommer ändå att vara 204 miljarder år 2020. Och Maastrichtskulden passerar skuldankarets övre nivå.
Regeringens stödåtgärder har kostat mindre än väntat. Men den finanspolitiska offensiven får ändå konsekvenser för statens finanser. I juni beräknade Ekonomistyrningsverket (ESV) att underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande skulle landa på skyhöga 311 miljarder under 2020. Septemberprognosen är mer positiv. Men underskottet beräknas ändå landa på 204 miljarder för året.
Att underskottet minskar gör att Maastrichtskulden (den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld som andel av BNP) inte ökar lika mycket som ESV trodde i juni.
– Det har att göra med att vi har en starkare BNP-tillväxt och att kostnaden för stöden blir mindre än vad vi räknade med tidigare. Det är framför allt att underskottet blir mycket mindre, säger Ann-Sofie Öberg, biträdande avdelningschef på ESV, till Altinget.