Ramverket för ekonomin knakar redan efter 10 månader
FÖRDJUPNING. Frågan är inte om överskottsmålet kommer att skrotas utan hur det ska gå till, om man lyssnar till samarbetspartierna. Men Moderaterna vill ha kvar överskottsmålet som det är i dag.
Det finanspolitiska ramverket infördes på 1990-talet för att hindra en skenande statsskuld och har därefter reviderats i omgångar. 2016 ville partierna ha en större översyn av ramverket för att det uppkommit för många oklarheter under åren. En kommitté tillsattes av regeringen och sju partier enades förra året om ett nytt reviderat ramverk. Reglerna för ramverket gäller sedan den 1 januari i år.
Det som gäller nu är i korta drag att statens finanser ska uppvisa ett överskott på en tredjedelsprocent över en konjunkturcykel. Därtill har man sagt att den offentliga bruttoskulden, mätt enligt de så kallade Maastrichtkriterierna ska vara 35 procent i relation till BNP. Det målet är uttryckt som ett riktvärde. Det handlar om att hålla sig nära 35 procent. Det ska varken understiga eller överstiga nivån i för stor utsträckning. Och det är kruxet. Enligt regeringens egen prognos blir skulden så låg som 30 procent redan 2022. Om man dessutom beaktar statens tillgångar finns det ingen skuld alls för staten, utan en liten nettoförmögenhet.
Det är bakgrunden när finansminister Magdalena Andersson häromdagen gick ut i Svenska Dagbladet och förklarade hon hellre skulle vilja ha ett balansmål än ett överskottsmål.