Så ser makten och forskningen på vildarna

PARTILÖSA. Forskningen visar att partidemokratin tappar i slagkraft. Ändå är de politiska vildarna få. De som väljer att bli vildar kritiseras av partierna men stödet för en lagändring är litet.

Förra veckan skrev Altinget om hur de politiska vildarna ser på avvägningen mellan lojalitet gentemot partiet och den egna politiska viljan. Nu låter vi låter vi partierna och forskarna berätta hur de ser på vildarna. 

På pappret är det enkelt att bli politisk vilde. Det enda som behövs är att man lämnar in en skriftlig anmälan till kammaren att man gått ur sitt parti. Då får man ett streck (-) som partibeteckning och man övergår officiellt till att vara partilös. Samtidigt finns det andra aspekter på avhoppen. Ofta följer en svekdebatt och vildarna ifrågasätts från flera håll, inte minst från sina tidigare partier. Vänsterpartiet, som är det parti som haft flest vildar i enkammarriksdagens historia, är också tydliga i sin uppfattning.   

– Vår inställning är att om man lämnar partiet under en mandatperiod bör man också lämna sin riksdagsplats, för man är invald för partiet, säger Mia Sydow Mölleby (V), gruppledare.

Login