Han ska utreda hur Ozempic-utskrivningen ska stoppas

Utredningen, som beslutades vid torsdagens regeringssammanträde, ska se över vissa frågor om uppgiftsskyldighet, dokumentation, begränsningar och tillsyn avseende läkemedelsförskrivningar. 

Enligt sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) är syftet att stoppa felaktiga förskrivningar och på så sätt hindra att skattepengar går till oseriösa eller kriminella aktörer.

– Läkemedel ska användas på rätt sätt och i rätt syfte. Det är viktigt för patientsäkerheten och för att skattemedel inte ska finansiera olaglig verksamhet, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson i ett pressmeddelande. 

I december 2023 kom Riksrevisionen med en rapport om statens tillsyn och styrning av läkemedelsförskrivningen. Rikrevisionen konstaterade att statens och regionerna har små möjligheter att stoppa att mediciner skrivs ut till fel personer eller i fel syfte och regeringen uppmanades att förbättra tillsynen, bland annat genom att utreda möjligheten för Inspektionen för vård och omsorg att dra in förskrivingsrätten tillfälligt medan de utreder en anmälan.

Regeringen höll i stort sett med om Riksrevisionens slutsatser och lovade riksdagen att återkomma i närtid med åtgärder. 

I den utredning som nu tillsätts ska Anders Ahlsson titta på hur regelverket för interimistiska beslut kan ändras, både med hänsyn till patientsäkerheten och rättssäkerheten för den som skriver ut läkemedlen. Han ska också utreda hur Ivo ska kunna söka i register för egeninitierad riskbedömning om till exempel en läkare skriver ut ovanligt stora mängder narkotikaklassade läkemedel.

38 miljarder

I uppdraget ingår också att se över om ansvaret för tillsyn över läkemedelsförskrivningar som påverkar läkemedels­förmånerna ska förtydligas för både Ivo och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). 

Förmånerna innebär att öppenvårdsapoteken debiterar regionerna för den del av läkemedelskostnaden som patienten inte behöver betala och regionerna får i sin tur betalt via statsbidrag. För 2024 beräknas läkemedelsförmånen kosta 38 miljarder kronor. Bland de läkemedel som Riksrevisionen pekar ut som felaktigt belastar förmånen finns botox inom skönhetsvård och läkemedel som innehåller semaglutid. De används för att behandla vissa typer av diabetes, men kan också användas för viktminskning, som till exempel Ozempic, som nyligen uppmärksammats av Uppdrag granskning.

”Riksrevisionens rapport visar att förmånskostnaderna för läkemedel med semaglutid har ökat kraftigt över tid och att det finns indikationer på att läkemedel med semaglutid har subventionerats till personer som inte är berättigade att få läkemedlet subventionerat. Det har även uppstått problem med tillgängligheten till läkemedlet, vilket drabbar patienter som använder läkemedlet inom godkänd indikation”, står det i utredningsdirektivet.

Direktivet hänvisar också till den myndighetsgemensamma lägesbilden från 2023 där flera regioner rapporterat att felaktig förskrivning utgör ett stort riskområde för organiserad brottslighet. 

”Ett skäl till regionernas bedömning är att nästan 10 000 läkare och tandläkare utan svenskt person- eller samordningsnummer har förskrivningsrätt i Sverige. Det är okänt hur många av dessa läkare och tandläkare som faktiskt är verksamma och i vilka länder de är bosatta”, skriver regeringen.

Utredningen ska: 

• Analysera och föreslå hur regelverket för interimistiska beslut gällande återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätten kan ändras för att bättre värna såväl patientsäkerheten som rättssäkerheten för förskrivaren i fråga.
• Analysera och föreslå hur IVO kan få tillgång till ytterligare uppgifter för att kunna bedriva en träffsäker, effektiv och riskbaserad tillsyn över förskrivare och vid behov föreslå andra förändringar i syfte att tillsynen ska få större genomslag.
• Kartlägga hanteringen av arbetsplatskoder, hur de utfärdas, följs upp och dras tillbaka.
• Analysera och ta ställning till om det finns behov av ändringar i regelverket för arbetsplatskoder för att uppnå en mer ändamålsenlig hantering av arbetsplatskoderna och för att bland annat underlätta både regional och nationell uppföljning av läkemedelsförskrivningar.
• Analysera och ta ställning till om ansvaret för tillsynen över läkemedelsförskrivningar som belastar läkemedelsförmånerna behöver förtydligas,
• Analysera och föreslå hur Ivo och TLV kan få tillgång till ytterligare uppgifter för att kunna bedriva en effektiv tillsyn över läkemedelsförskrivningar som belastar läkemedelsförmånerna.
• Vid behov föreslå andra förändringar, såsom möjligheten att vidta ytterligare åtgärder, i syfte att tillsynen och uppföljningen ska få större genomslag.
• Analysera och ta ställning till om regioner bör få tillgång till ytterligare uppgifter från E-hälsomyndigheten i syfte att kunna kontrollera och följa upp debiteringar för läkemedelskostnader.
• Analysera betydelsen av den fria förskrivningsrätten för patientsäkerheten, tillgängligheten till läkemedel och eventuell felaktig användning av läkemedelsförmånerna.
• Analysera om det finns behov av ändringar i reglerna för dokumentation i och åtkomst till patientjournaler för att bättre kunna följa upp läkemedelsförskrivningar.
• Analysera och ta ställning till om rätten att förskriva och expediera ett visst läkemedel tillfälligt bör kunna begränsas
• Lämna nödvändiga författningsförslag.

Utredningen ska lämna sina förslag senast 12 mars 2026.

linda@altinget.se