Ministern: Informationsplikten nödvändig, men svår fråga

Informationsplikten är ”en genuint svår fråga”. Det säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) till Altinget. 

Direktiven kring det hårt kritiserade förslaget om anmälningsplikt är nu klara, erfar Ekot.

Utredare Anita Linder kommer att få utreda om det ska bli några konsekvenser om polis och Migrationsverket inte kontaktas när kommuner och myndigheter kommer i kontakt med papperslösa.

{{toplink}}

Enligt Ekot har både Sverigedemokraterna och Liberalerna fått igenom olika krav i direktiven. För Sverigedemokraternas del handlar framgången om att utredaren ska undersöka exakt vilka situationer som kan behöva undantas, men inte på förhand utesluta vissa verksamheter. 

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har tidigare sagt att han inte vill ha några undantag alls. 

Liberalerna har enligt Ekot fått igenom att förslagen ska stämma överens med internationella konventioner som Sverige står bakom, som till exempel Barnkonventionen.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) sade i torsdags, i samband med en pressträff om mer moderna och ändamålsenliga regler för förvar, att hon skulle återkomma med direktiven ”inom mycket kort”.

– Vi lägger sista handen vid dem nu. Det här är prioriterat för regeringen och det är viktigt att vi får igång den här delen av utredningen, sade hon till Altinget efter pressträffen.

Hur ser du på kritiken som finns mot formuleringen i Tidöavtalet?

– Det har kommit röster från båda håll. Jag tycker själv att det här är en genuint svår fråga, men jag är också övertygad om att det är nödvändigt för att säkerställa att vi kan minska skuggsamhället. 

Migrationsministern håller inte med de som säger att det i praktiken blir en angiverilag.
 
– Det handlar inte om privatpersoner. Det handlar om att alla i det offentliga som är anställda, tjänstemän, ska dra åt samma håll. Men jag välkomnar debatten, för jag tycker som sagt att det är en svår fråga. 

En som reagerar på uppgifterna om direktiven är socialutskottets vice ordförande Fredrik Lundh Sammeli (S). I ett inlägg på Facebook beklagar han att regeringen går vidare med direktiven trots protesterna från bland annat flera fackförbund. 

”Jag tror inte på ett angiverisamhälle och jag sörjer ärligt talat att Sverigedemokraterna har övriga partier så i sitt grepp att detta nu ska bli läkares, lärares och socialsekreterares vardag”, skriver han.

Altinget har sökt Maria Malmer Stenergard med anledning av Ekots uppgifter, men hon säger via sin pressekreterare att det inte finns något ytterligare att säga i nuläget.

Beslutskedja: Åtgärder för att stärka återvändande­verksamheten

30/6
2022
6/2
2023
13/3
2023
1/5
2023
9/5
2023
16/6
2023
27/6
2023
9/8
2023
15/8
2023
29/8
2023
30/8
2023
31/8
2023
5/9
2023
6/9
2023
11/9
2023
27/9
2023
30/10
2023
1/11
2023
10/1
2024
21/5
2024
28/5
2024
30/5
2024
13/6
2024
14/6
2024
12/8
2024
10/9
2024
29/11
2024
29/11
2024
29/11
2024

Forrige artikel KD-kommunalråd ska utreda statlig vård KD-kommunalråd ska utreda statlig vård Næste artikel Nationellt hälsoprogram för unga välkomnas Nationellt hälsoprogram för unga välkomnas
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.