Nytt avtal ger dansk vårdpersonal miljarder i lönelyft

Högre lön från 2026 är kontentan för såväl sjuksköterskor som undersköterskor när danska regeringen, de danska kommun- och regionorganisationerna samt fackförbunden enats om ett nytt trepartsavtal. Så här blir villkoren för hälso- och sjukvårdspersonal i grannlandet framöver.

Af Rasmus Lauge Winding
Researcher Altinget.dk

Danmarks sjuksköterskor och undersköterskor kan se fram emot en högre lön från 2026. Det blev tydligt efter att den danska regeringen, Kommunernes Landsforening (KL), Danske Regioner, samt FH (motsvarande LO) samt fackförbundet Akademikerne häromveckan presenterade ett nytt trepartsavtal om löner och arbetsvillkor.

Utöver löneökningar avsätter avtalet också flera miljarder danska kronor för att bättre kunna behålla och rekrytera till en rad offentliganställda yrken – en utmaning man delar med svensk offentlig sektor. Kommun- och regionorganisationerna samt de ingående fackförbunden förbinder sig också att respektera det nya trepartsavtalet i de kommande kollektivavtalsförhandlingarna 2024 och framåt.

Altinget guidar dig till de viktigaste punkterna i det nya avtal som kommer att prägla dansk välfärdssektor framöver.

Löneökning inom vård och äldreomsorg

Totalt kommer 1,9 miljarder danska kronor från 2026 och framåt gå till en varaktig löneökning inom vård och omsorg. 1,75 miljarder danska kronor går till kommunerna, medan 150 miljoner danska kronor skickas till regionerna.

1,25 miljarder danska kronor avsätts till en höjning av lönenivån för social- och hälsovårdsassistenter och undersköterskor som är anställda i landets kommuner och regioner. En del av detta sker genom ett tjänsteårstillägg som träder i kraft efter fyra års anställning i offentlig tjänst.

650 miljoner danska kronor satsas i kommunerna på att göra skiftplaneringen inom kommunal vård och äldreomsorg smidigare. Avsikten är att säkerställa ökat skiftdeltagande och fler heltidsanställda.

I gengäld ingår det även i avtalet att gränsen för när social- och hälsovårdsbiträden och undersköterskor i fortsättningen kan få sina så kallade seniordagar (betalda fridagar) ska följa den höjda pensionsåldern. Detta ska säkra att de berörda arbetstagarna har maximalt 10 år med seniordagar före pensioneringen. Reformen fasas in från 2026.

Behålla sjukhusanställda och dela arbetsbördan

Totalt satsas 1,86 miljarder danska kronor från 2026 och framåt på att behålla arbetskraften och på en bättre fördelning av arbetsbördan personal på Danmarks sjukhus.

En miljard kronor av dessa 1,86 miljarder öronmärks för att göra det mer attraktivt att arbeta på udda tider. Detta för att arbetspassen på sjukhusen ska kunna fördelas bättre mellan de anställda. Dessutom kommer 150 miljoner danska kronor gå till att förbättra rekryteringen i de verksamheter där landets offentliga sjukhus har svårt att rekrytera. Resterande 710 miljoner avsätts till att stärka rekryteringen av sjuksköterskor till regionsjukhusen.

Avtalsparterna räknar med att minst 85 procent av de danska sjuksköterskorna, barnmorskorna och undersköterskorna vid regionsjukhusen från och med 2026 regelbundet ska ta skift utanför normal arbetstid. Detsamma gäller alla nyanställda som som huvudregel förväntas ha regelbunden jourtjänstgöring utanför ordinarie arbetstid.

Fler heltidsanställda

100 miljoner danska kronor avsätts till att jämna ut eventuella ”oavsiktliga” konsekvenser av det nya trepartsavtalet. Av detta går 70 miljoner danska kronor till kommunerna och 30 miljoner till regionerna. Med det nya avtalet förbinder sig både KL och Danske Regioner att inte gå in i de kommande kommunala och regionala kollektivavtalsförhandlingarna med krav på en mer ojämn fördelning av förmåner och löner.

En miljard kronor satsas på ”hållbar” och ”flexibel” lönebildning. Merparten kommer att gå till högre lokala löner, vilket i sin tur ska förbättra rekryteringen och möjligheten att behålla vissa specifika yrken inom offentlig sektor. Av detta går 650 miljoner danska kronor till bättre löner i kommunerna och 350 miljoner till högre löner i regionerna.

Från och med 2024 satsas också tre miljoner kronor årligen på en statistikkommitté inom offentlig sektor som ska följa den offentliga lönebildningen och löneutvecklingen.

Parterna bakom är också överens om att fler offentliganställda i fortsättningen ska arbeta heltid i stället för deltid. Därför ingår även en ändring av arbetstidsreglerna i 2024 års kollektivavtalsförhandlingar. Detta för att fler offentliganställda ska motiveras att arbeta heltid.

Utöver detta satsas 60 miljoner danska kronor 2024 och därefter 90 miljoner under 2025 och 2026 på att göra de offentliga arbetsplatserna mer attraktiva. 

Avtalen kan läsas i sin helhet här

 

Artikeln är översatt och tidigare publicerad på Altinget.dk.

Forrige artikel Väljarnas dom: M svaga på sjukvård Väljarnas dom: M svaga på sjukvård Næste artikel Regeringen: Inte möjligt att dra långtgående slutsatser om effekterna på vårdköerna Regeringen: Inte möjligt att dra långtgående slutsatser om effekterna på vårdköerna
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.