Osäkert om informationsplikten ska gälla privata vårdgivare
Det blir utredaren som får avgöra om en lagstiftning om anmälningsplikt ska omfatta privata arbetsgivare. Samtidigt säger flera privata vårdgivare nej till anmälningsplikt för papperslösa.
Det är ett omfattande tilläggsdirektiv som utredare Anita Linder fick på sitt bord förra veckan. Förutom informationsplikt ska hon bland annat utreda tvångstestning, utökad användning av biometri och regelverket för inre utlänningskontroller.
{{toplink}}
Direktivet ger däremot inget svar på om privata vårdgivare omfattas. Informationsutbytet ska ske mellan ”kommuner och myndigheter” enligt texten. I Tidövtalet står det att plikten ska gälla offentliganställda.
Men flera privata vårdgivare har redan satt ner foten.
– Om man utgår från att det gäller all offentligfinansierad vård så tycker vi att det vore bra med ett undantag för vårdpersonalen. En anmälningsplikt för papperslösa ska inte ligga på dem, säger Praktikertjänsts presschef Erik Magni.
Han får medhåll av flera kollegor.
”Vår bedömning är att anmälningsplikten kan skapa patientsäkerhetsrisker. Det medför en medicinsk risksituation om det leder till att patienter inte vågar söka sjukvård av rädsla för att bli anmälda. Vår samlade bedömning är att det inte är förenligt med vårt uppdrag, och att hälso- och sjukvården ska undantas eventuell lagstiftning”, skriver Aleris presschef Kenan Harbas i ett mejl till Altinget.
Den digitala vårdgivaren Kry resonerar i liknande termer.
”Det är orimligt att det ansvaret läggs på vårdpersonalen”, skriver kommunikationschef Jonas Beltrame-Linné.
Anita Linder får också ett öppet mandat kring i vilka situationer som en anmälningsplikt skulle kunna strida mot ömmande värden ”utan att på förhand utesluta några verksamheter”.
”Det är upp till utredaren att se vad som föreslås ska omfattas", skriver migrationsminister Maria Malmer Stenergards (M) pressekreterare i ett sms till Altinget, som svar på frågan om andra än offentliganställda ska omfattas.
Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale är besviken på direktivens utformning.
– En lag av det slag som direktiven syftar mot är det sista som personal inom sjukvård och övrig välfärd behöver. Det kommer att sätta enorm press på vår arbetsmiljö, säger hon till Altinget.
Förväntade ni er något annat?
– Tyvärr blev jag väl inte förvånad. Det finns ett extremt kompakt motstånd mot informationsplikt, så någonstans hade jag kanske ändå hoppats på att man tagit till sig av det. Det är en väldigt tydlig signal från vård, skola och socialtjänst att det krockar med våra yrkesetiska regler.
Utredningen ska vara klar om ett år, men om Läkarförbundet och en lång rad andra fackförbund får som de vill så blir det ingen informationsplikt kring papperslösa för yrken i välfärdssektorn.
– Vårt fokus nu kommer att vara att vi vill stoppa förslaget från att bli verklighet. Vi har en väldigt tydlig sekretesslagstiftning som är till för att skydda patienterna och det är också en del av vårt etiska regelverk. Det är väldigt tydligt att vi inte ska röja uppgifter som kan vara till skada för våra patienter, säger Sofia Rydgren Stale.
{{toplink}}