Regeringens senfärdighet hotar svensk vattenkvalitet

I dag drabbas många svenska sjöar och vattendrag av föroreningar från små avlopp. Genom att införa obligatoriska avloppsdeklarationer kan vi ta ett steg mot säkra och hållbara avlopp. Men regeringen drar fötterna efter sig, skriver VVS-fabrikanternas råd.

I Sverige finns det 720 000 avlopp som inte är anslutna till det kommunala VA-nätet. Eftersom en avloppsanläggning har en livslängd på 20 år skulle 36 000 avlopp behöva åtgärdas varje år för att vara i gott skick. Men enligt en årlig enkät från VVS-Fabrikanternas råd har de senaste sex åren i snitt bara drygt hälften, cirka 20 000, av avloppen förnyats. Antalet bristfälliga avlopp växer därmed för varje år som går.

Skjuts upp gång på gång

I maj 2018 överlämnades den statliga utredningen Vägar till hållbara vattentjänster till regeringen, där bland annat frågor om små avlopp tas upp. Utredningen föreslog då obligatoriska avloppsdeklarationer, för att förbättra kontrollerna av avlopp som inte är kopplade till ett kommunalt reningsverk och höja kvaliteten på de små avloppen. Men sedan dess har i princip ingenting hänt.

Redan förra året skulle regeringen presenterat sitt förslag på avloppsdeklarationer för riksdagen, men propositionen har upprepade gånger skjutits upp, senast i mars i år. Ju längre lagförslaget dröjer desto större blir riskerna för övergödning och smittspridning från små avlopp.

Även en folkhälsofråga

Frågan om små avlopp är främst en miljöfråga, men också en folkhälsofråga. Bra avloppsrening minskar risken för smittspridning i samhället. Om orenat avloppsvatten når en dricksvattenbrunn kan det i vissa fall räcka med att borsta tänderna i brunnens vatten för att bli sjuk. Dåligt fungerande avlopp kan också sprida smittämnen till närliggande sjöar och vattendrag där människor vistas eller badar.

Problemen med övergödning förekommer över hela landet. Sommartid kan övergödning leda till massförökning av växtplankton, så kallad algblomning. Kraftig algblomning påverkar badvattenkvaliteten och människors hälsa negativt.

Undermåliga avlopp

Det finns flera olika faktorer och verksamheter som orsakar övergödning. Otillräcklig rening av avloppsvatten är en av dem. För att minska påverkan från orenat avloppsvatten måste fler fastighetsägare ta ansvar för sina avloppsystem och se till att de lever upp till kvalitetskraven.

I dag är det många fastighetsägare som inte ens känner till att deras avlopp är undermåligt. Enligt lagstiftningen ansvarar fastighetsägaren för att avloppet fungerar och underhålls. Tyvärr är det många som missköter sina små avlopp och därmed, ofta ovetandes, bryter mot lagen.

Det är kommunerna som ansvarar för tillsynen av små avlopp, men vår kommunenkät visar att åtgärdstaken av små avlopp sjunker. Med dagens åtgärdstakt skulle det ta cirka 30 år innan alla avlopp har åtgärdats. Avloppsdeklarationer skulle hjälpa både kommuner och fastighetsägare att få koll på avloppen.

Dags att agera

Återhämtningstiden i miljön är lång. Arbetet med att minska övergödningen tar lång tid att få effekt, och försvåras dessutom av klimatförändringarna. Därför är det oroande att så lite har hänt, och att åtgärdstakten inte ökar.

Nu är det dags för regeringen att agera. Först när riksdagen beslutar om obligatoriska kontroller av små avlopp har vi tagit ett kliv mot säkra och hållbara avlopp. Varken vårt dricksvatten eller våra marker, sjöar och vattendrag har råd att vänta längre.

Beslutskedja: Kommunens skyldighet enligt vattentjänstlagen och frågor om små avlopp

17/5
2017
28/2
2018
28/5
2018
23/10
2018
31/10
2018
8/4
2021
7/12
2021
19/1
2022
24/2
2022
2/3
2022
4/3
2022
9/3
2022
16/3
2022
24/3
2022
5/4
2022
20/4
2022
4/5
2022
14/6
2022
15/6
2022
22/6
2022
22/6
2022

Forrige artikel Öppet brev till Lena Hallengren: Visa stöd för investeringar i omvårdnad Öppet brev till Lena Hallengren: Visa stöd för investeringar i omvårdnad Næste artikel Parkinsonförbundet: Socialstyrelsens riktlinjer följs inte – nu krävs tvång Parkinsonförbundet: Socialstyrelsens riktlinjer följs inte – nu krävs tvång
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.