"Sverige behöver flera Vidarkliniker"

DEBATT. Sverige behöver flera Vidarkliniker och generösa forskningsanslag. Det skriver Vidarklinikens Ursula Flatters i en replik till Apotekarsocietetens Karin Meyer som anser att antroposofiska preparat inte bör bli en del av svensk läkemedelslagstiftning.

Av: Ursula Flatters
läkare och utbildningschef Vidarkliniken

Karin Meyers inlägg påminner mig om det behov av nationella expertkommittéer inom integrativ medicin, som WHO uppmärksammar i sitt strategidokument (2014-2023). Den svenska debatten förs i dag på en ovärdig nivå inte minst med tanke på de problem som sjukvården har att hantera.

Jag deltar just nu i en global konferens i Stuttgart, Tyskland, med framstående forskare, kliniker och beslutsfattare från 46 länder. Här konstateras i inlägg efter inlägg att integrativ medicin (ICM – Integrative Complementary Medicine) är framtidens sjukvård. ICM är helt enkelt nödvändigt inte minst för att möta skenande läkemedelskostnader och kostnader för biverkningarna av dessa.

Kraven växer också från patienter att bli bemötta som individer och bli delaktiga och medansvariga i sin behandling – ett behov som, enligt forskning som redovisas i hög grad möts inom den integrativa medicinen. Den definieras av att inte bara biologiska förändringar, utan även psykologiska och existentiella samt sociala och samhälleliga dimensioner, inkluderas i synen på hälsa, sjukdom och läkning.

Felaktigt påstående från Meyer

Karin Meyer är en av de aktiva debattörerna vad gäller de antroposofiska läkemedlen. Hon påstår återkommande och kampanjartat att antroposofisk medicin bygger på homeopati. Det är helt fel! Antroposofisk medicin bygger i själva verket på skolmedicin. Antroposofiska läkemedel utgör en helt egen grupp av traditionella naturläkemedel där endast en mindre del är beredda enligt en homeopatisk metod.

När det gäller de antroposofiska läkemedlens effekt så är jag den första att hålla med om att det behövs mer forskning och därför också en plats i Norden att forska på. Vidarkliniken är utmärkt för detta ändamål.

För att registrera traditionella läkemedel tagna från naturen kräver EU:s läkemedelsdirektiv att man kan visa god kvalitet och patientsäkerhet. Dessa krav uppfylls fullt ut. Effekten behöver inte visas för att få medlen registrerade. Det betyder dock inte att effekten inte finns, vilket Karin Meyer felaktigt påstår.

Kongress visar på resultat

På den kongress där jag befinner mig uppmärksammas globala hälsoproblem såsom ett ökande antal multisjuka patienter med till exempel depression, förslitningar i leder, övervikt och hjärt-kärlsjukdomar samt den ökande antibiotikaresistensen, som domäner för integrativ medicin. Forskningsprojekt efter forskningsprojekt, som redovisas här, visar på evidens och kostnadseffektivitet.

Enigheten här är stor om att hållbarhet inom medicinens område uppnås genom fokus på hälsofaktorer, vilket är kärnan i bland annat den antroposofiska  terapiriktningen.

Flera Vidarkliniker behövs

Våra antroposofiska läkemedel är nödvändiga, patientsäkra och avgörande för Vidarklinikens verksamhet och pågående forskning. Karin Meyer kan inte anses kompetent att bedöma att så inte är fallet.

Det är nu dags för Sverige att inse att det inte bara behövs en utan flera Vidarkliniker, generösa forskningsanslag och all uppmuntran från myndigheter och politiker för att stödja den verksamhet som funnits inom det svenska sjukvårdssystemet i 30 år, tagit ansvar, nått mycket goda resultat och ligger helt i linje med den globala trenden mot en mer helhets- och hälsoinriktad vård.

Forrige artikel "Rasera inte våra hälsoregister" Næste artikel "Vidarkliniken behandlar patienter med magisk medicin"
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.