AF ska kartlägga ukrainaflyktingars kompetens – ”får inte bli pappersprodukt”

Arbetsförmedlingen har i sitt regleringsbrev fått i uppdrag att kartlägga ukrainska flyktingars kompetens. ”Det viktigaste är vad de sedan gör med kartläggningen så att det här inte bara blir en pappersprodukt”, säger Fredrik Hillelson, grundare av Beredskapslyftet.

I Arbetsförmedlingens (AF) regleringsbrev för 2023 får de i uppdrag att fortsätta arbetet som gavs i ”Uppdrag om information om svensk arbetsmarknad” som de fick av den förra regeringen i april 2022.

Bara ena halvan

Men med tillägget att de också ska kartlägga kompetensen hos de flyktingar som har fått tillfälligt uppehållstillstånd i enlighet med massflyktsdirektivet. Detta gäller ukrainska medborgare, och andra som befann sig i landet före den 30 oktober 2021, och tvingades fly Rysslands anfallskrig.

– Arbetsförmedlingens uppdrag är ena halvan av att hjälpa de ukrainska flyktingarna. En kartläggning behövs, men sedan måste också någon vara beredd att ta emot dem, säger Fredrik Hillelson till Altinget. 

Skolade om under pandemin 

Under pandemin hjälpte den ideella föreningen Beredskapslyftet och Sophiahemmet friställd SAS-personal att skola om sig till vårdyrket.

I april 2022 tog Novares vd och grundare Fredrik Hillelson, inom ramen för Beredskapslyftet, initiativ till projektet Ukrainian Professional Support Center (UPSC). Där hjälper rekryterare till att kompetensmatcha ukrainska flyktingar med arbetsgivare.

Fick EU-pengar

Beredskapslyftet fick 20 miljoner kronor av Europeiska socialfonden (ESF) och kunde då skala upp arbetet.

– Vår uppfattning är att ungefär hälften av de 40 000 ukrainare som har kommit hit är i arbetsför ålder. Vi gjorde en egen kartläggning av vårt ukrainska kontaktnät. Vi såg då att 60 procent av dem pratar engelska på olika nivåer, säger Fredrik Hillelson till Altinget.

– Hälften av dem ville då vara kvar i Sverige. Men precis som i samband med Bosnienkriget kommer nog den siffran att öka. För ju längre kriget pågår, desto fler bygger sig en tillvaro här och vill stanna.

160 har fått jobb

Hittills har 160 ukrainare fått jobb på exempelvis Rusta, Gröna lund, Arlanda och Spritmuseum.

– Med de 20 ESF-miljonerna ska vi rekrytera 400 personer och utbilda 800 före september. Vi fokuserar på bristyrken som hotell, restaurang samt vård och omsorg, säger Fredrik Hillelson.

Av deras 15 anställda är ungefär hälften svenskar som kartlägger vilka arbetsgivare som söker folk och vilka kompetenser som efterfrågas. Den andra hälften är ukrainare som letar landsmän som söker jobb.

– Vi sänker tröskeln genom att lägga ut annonser på ukrainska i sociala medier.

Ser du några politiska förslag som saknas?

– Att kartlägga är som sagt bara ett första steg. Sedan är frågan vad AF gör med den informationen. Vi kan till exempel se att ungefär 30 procent av ukrainarna har vårdbakgrund. Då kan vi gå till olika vårdaktörer och förmedla den kompetensen. Däremot vet jag inte hur proaktiva AF är med att gå ut och berätta om människors kompetenser.

AF: För tidigt

Sofie Carlsson är utredare på Arbetsförmedlingens ledningsstab. Hon säger att det är lite för tidigt att svara på frågan.

– Vi fick uppdraget strax före jul. Vi jobbar just nu med hur vi ska ta oss an det och tolka det, säger hon till Altinget.

– För de personer som har registrerat sig som arbetssökande i den här målgruppen så har vi en viss uppfattning om bakgrund, inom vilka branscher de har erfarenhet, vilka språkkunskaper de har och i vilken ålder de är. Men det är en ganska liten del som har valt att registrera sig på Arbetsförmedlingen, så vi måste fundera på hur vi ska ta oss an uppdraget, säger Sofie Carlson.

Ministern: AF ska underlätta

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) svarar skriftligt på Altingets fråga om hur kunskapen om ukrainarnas kompetens ska användas.

– Att nyanlända fortare kommer in på arbetsmarknaden är en av de viktigaste frågorna jag har på mitt bord. Vi har nu gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att stärka informationen om svensk arbetsmarknad så att ukrainare kan få råd, tips och stöd om att söka jobb i Sverige. Arbetsförmedlingen ska även arbeta för att underlätta för arbetsgivare som vill anställa ukrainska flyktingar, säger Johan Pehrson. 

Han skriver också att många ukrainare som har kommit hit har yrkeskunskaper och kompetenser som behövs på den svenska arbetsmarknaden.

– Det kan bland annat handla om sömmerskor som behövs i den svenska moderna textilindustrin men också andra områden där det råder kompetensbrist. Alla tjänar på om det här fungerar bättre än i dag och genom regeringens uppdrag till Arbetsförmedlingen kommer fler ukrainare komma i arbete där de behövs som mest.

Arbete ger språkfärdigheter

Tillbaka till Fredrik Hillelson.

Det har kommit en del kritik mot att de ukrainska flyktingarna inte får gå SFI. Vad tänker du om det?

– Jag tillhör dem som tycker vi överdriver detta med att kunna perfekt svenska. Se hellre till att de får arbete, för när man börjar på en arbetsplats så lär man sig språket, säger Fredrik Hillelson.

Finns ni i andra delar av Sverige?

– Just nu gör vi en drive i Göteborg för att hjälpa vårdföretag att få in personal. Vi pratar till exempel med Ambea, som har berättat vilken kompetens de behöver. Sedan har vi gått ut till 7 000 i våra nätverk och sökt intresserade.

– Sedan har vi anordnat gratis utbildning och därefter event där vi matchar intresserade. I december hade vi med PWC, BDO och Grant Thornton. Så vi skräddarsyr, för det ökar sannolikheten. Annars får man träffbilden hos en hagelbössa.

Hur tänker ni kring utvecklingen av ert arbete?

– Vi gör oftast liten pilot med 20–30 personer. Sedan korrigerar vi och skalar upp, säger Fredrik Hillelson.

{{toplink}}

Forrige artikel Färre platser på yrkeshögskolan – Byggföretagen kritiska Färre platser på yrkeshögskolan – Byggföretagen kritiska Næste artikel Regeringen ställer sig bakom Danmark i frågan om minimilöner Regeringen ställer sig bakom Danmark i frågan om minimilöner
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.