Arbetsförmedlingens gd: Ökad arbetslöshet trots lediga jobb

Läget på arbetsmarknaden väntas bli tufft nästa år, enligt Arbetsförmedlingens prognos. Generaldirektör Maria Mindhammar efterlyser mer resurser för att myndigheten ska kunna tackla den växande arbetslösheten. Samtidigt är arbetskraftsbristen historiskt hög.

På onsdagen presenterade Arbetsförmedlingen sin prognos för arbetsmarknaden de kommande två åren. Myndigheten räknar med att arbetslösheten kommer öka under 2023 till följd av lågkonjunkturen.

– Arbetsförmedlingen kan inte klara det här ensamma. Vi måste ha stöd av kommuner och fristående aktörer. Det är otroligt viktigt att kommunerna tillhandahåller utbildningsplatser och att vi jobbar tillsammans, säger Maria Mindhammar, Arbetsförmedlingens generaldirektör, till Altinget och fortsätter:  

– Vi ska inte se det som en riktigt mörk framtid vi går till mötes. Det här är en lågkonjunktur. Vi har levt med lågkonjunkturer tidigare. Vi ser en ljusning i slutet av 2024 och det ska vi också ha tillförsikt till, men då gäller det att nyttja de här åren så fler står rustade när konjunkturen vänder igen.

Historiskt hög brist

Samtidigt uppger fyra av tio arbetsgivare på den privata arbetsmarknaden att de har brist på arbetskraft. Det är den högsta siffran sedan 2007, då man började mäta.

Inom offentliga verksamheter är siffran ännu högre. Där rapporterar sex av tio arbetsgivare brist på arbetskraft.  

– De offentliga har normalt sett större arbetskraftsbrist än vad de privata har. Man kan diskutera vad det beror på att det är svårare att locka till det offentliga. Det kan handla om arbetsuppgifter, men också löner. Det vi ser nu är att arbetskraftsbristen har ökat väldigt mycket hos de privata. Där är bristen historiskt hög. 

Kräver miljonbelopp

Enligt Maria Mindhammar kommer lågkonjunkturen slå hårdast mot de som redan står långt från arbetsmarknaden. Men tjänsterna från de fristående aktörerna är inte anpassade till dessa. 

– Det gäller att rusta de människor som står långt ifrån arbetsmarknaden till att bli attraktiva för arbetsgivaren. Att man kommer upp till den minsta kravnivå som arbetsgivaren har. Genom utbildning, men också subventionerade anställningar.  

Det är upp till Arbetsförmedlingen att bistå med insatser för de här personerna. Enligt Maria Mindhammar behöver myndigheten mer resurser, totalt 600 miljoner mer. 

– Det är ett väldigt personalkrävande arbete. Vi gör naturligtvis det bästa av de medel vi har och vi måste också jobba med våra arbetssätt. Men med en ökad arbetslöshet så kommer det krävas mer resurser för att upprätthålla arbetet, säger hon.

Sänkta krav 

Enligt Mindhammar går det redan nu att se tecken på att arbetsgivare tar till nya medel i ett försök att motverka kompetensbristen. 

– Det som händer nu är att både de privata och offentliga arbetsgivarna sänker kraven på utbildning, bland annat. Det känns bra att man åtminstone prövar personer som inte har den kompetens som man har krävt tidigare.  

Samtidigt leder lågkonjunkturen till att arbetsgivare blir försiktigare med att anställa. Man kanske tvekar till att anställa heltidstjänster och väljer hellre anställningsformer som timanställning eller tidsbegränsade anställningar. 

– Det är en osäkrare marknad. Man tror inte man kommer kunna sälja lika mycket, både vad gäller tjänster och varor. 

Forrige artikel Lärare rädda för att engagera sig fackligt: ”Stämplas som besvärliga och illojala” Lärare rädda för att engagera sig fackligt: ”Stämplas som besvärliga och illojala” Næste artikel Regeringen lägger om integrationspolitiken – ”Missar viktig grupp” Regeringen lägger om integrationspolitiken – ”Missar viktig grupp”
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.