Lärare rädda för att engagera sig fackligt: ”Stämplas som besvärliga och illojala”

En tredjedel av lärarna i fristående vinstdrivande skolor vågar inte engagera sig fackligt eller är rädda för negativa konsekvenser om de skulle engagera sig. Även lärare inom kommunal och idéburen skola upplever att arbetsgivaren har negativ inställning till fackligt engagemang. 

I en ny rapport från lärarfacken vittnar lärare om negativa konsekvenser vid fackligt engagemang. 

– När lärare engagerar sig fackligt upplever de repressalier. De stämplas som besvärliga och illojala i stället för ansvarstagande som de i realiteten är, säger Johanna Jaara Åstrand till Altinget.  

Störst problem i skolor med vinstintresse

En tredjedel av lärarna inom fristående vinstdrivande skola svarar att de antingen inte vågar engagera sig fackligt eller att de är rädda för eventuellt negativa konsekvenser om de skulle engagera sig fackligt. För lärare som arbetar inom kommunal verksamhet är motsvarande siffra 24 procent. För lärare inom idéburna friskolor 16 procent. 

– Det vi ser är att det är marknadsskolan och konkurrensen om eleverna, och därmed pengarna, som skapar den här situationen. Det är viktigare för skolhuvudmän att vårda sitt eget varumärke än att faktiskt lyssna på sina lärare och sina fackligt engagerade. 

Förtroendevalda och fackmedlemmar uppger att när de pekar på brister och missförhållanden möts de av negativa konsekvenser.  

– Några vittnar om att de har blivit utskällda, andra har blivit missgynnade i lönesättningen. I en sund arbetsorganisation är det något som borde premieras och prisas för att de vill vara en del av utvecklingen av verksamheten.  

– Det här är ett hot mot demokratin och de fackliga rättigheter vi har en lång tradition av i Sverige. Får vi en trend där lärare skräms från fackligt engagemang så utmanas hela den svenska modellen. 

Kräver åtgärder

Vittnesmålen förvånar inte Johanna Jaara Åstrand, som fått signaler om hur situationen såg ut.

– Hela syftet med att vi gjorde den här undersökningen är för att vi ville få en bild av hur illa det är. Sen hade man ju önskat att det inte skulle vara så illa som nu har framkommit. En av tio lärare har upplevt negativa konsekvenser när de lyft missförhållanden. 

Sveriges lärare avser att gå vidare med både rapportens resultat, men ställer nu också krav på åtgärder som behöver komma på plats. 

– Vi kommer att gräva i de här siffrorna, men också samla politiskt ansvariga och arbetsgivare.

– Våra krav är att marknadsskolan ska fasas ut och skolpengen reformeras. Det här är systemdrivet. Så länge man inte gör någonting åt mekanismerna som ger starka incitament att det är viktigare att vårda varumärket än att ta tag i missförhållanden, så tror inte vi att starkare granskningar och kontroller kommer åt problemet.

Därtill vill lärarfacken stärka regelverket så att all offentligt finansierad verksamhet omfattas av meddelarfrihet och yttrandefrihet. 

– Vi vill också att Arbetsmiljöverket granskar politikers arbetsmiljöansvar, och då med särskilt fokus på tystnadskulturen.

Forrige artikel Regeringens besked: Tar inte strid om minimilöner Regeringens besked: Tar inte strid om minimilöner Næste artikel Arbetsförmedlingens gd: Ökad arbetslöshet trots lediga jobb Arbetsförmedlingens gd: Ökad arbetslöshet trots lediga jobb
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.