Dags att skriva upp lönebidragen, Johan Pehrson

Regeringen, med finansminister Elisabeth Svanteson (M) i spetsen, meddelade innan sommaren att kampen mot inflationen är vunnen. Regeringen har därmed lyckats med en av sina viktigaste prioriteringar och det finns utrymme för en mer expansiv budget inför 2025. Reformutrymmet ligger enligt Konjunkturinstitutet på runt 50 miljarder kronor. I vanlig ordning behövs prioriteringar och tydliga effektmål.

Inför slutförhandlingarna av budgeten vill vi påminna Svantesson och arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) om en helt nödvändig – och samhällsekonomiskt effektiv – satsning: en uppskrivning av lönebidragen.

Sverige måste inkludera fler 

Sverige står inför stora utmaningar på arbetsmarknadsområdet. Inte minst behöver vi bli bättre på att inkludera dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Människor som har nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning har många gånger en svag ställning på arbetsmarknaden. Systemet med lönebidrag, som ger ekonomisk kompensation för en del av lönekostnaden, är tänkt att kompensera för detta och göra arbetsgivare mer benägna att anställa.

Lönebidrag har genom åren visat sig vara ett effektivt verktyg för att få fler människor med funktionsnedsättning i arbete. För varje person som får en anställning genom lönebidrag minskar statens och kommunernas utgifter på andra områden, samtidigt som individens möjlighet till självförsörjning ökar. Dessutom bidrar arbete till bättre hälsa och starkare sociala band, vilket i sin tur skapar ett mer sammanhållet samhälle. Men för att lönebidragen ska kunna fortsätta spela denna viktiga roll måste de anpassas till dagens ekonomiska verklighet.

Taket urholkar lönebidraget

Problemet är det tak på 20 000 kronor per månad som gäller för lönebidragen. Taket har legat oförändrat sedan 2017, medan levnadskostnader och löner har ökat kraftigt. Den urholkning som sker innebär att det ekonomiska stöd som lönebidragen erbjuder inte längre är tillräckligt för att anställa personer med nedsatt arbetsförmåga. Följden blir att många idéburna arbetsgivare tvingas välja mellan att dra ner på sin verksamhet eller själva bära en allt tyngre ekonomisk börda, något som är en omöjlighet för många organisationer.

I Fremiabarometern, en undersökning bland Fremias medlemmar som gjordes under våren 2024, framkommer att den ekonomiska situationen för många idéburna arbetsgivare är så pressad att de överväger personalneddragningar eller riskerar att behöva lägga ner verksamheten.

En höjning av taket för lönebidragen skulle innebära att fler arbetsgivare kan erbjuda rimliga löner och trygga anställningar till personer med nedsatt arbetsförmåga. Det skulle också möjliggöra för fler branscher och yrkesgrupper att delta i systemet för subventionerade anställningar. Det skulle bidra till en mer inkluderande arbetsmarknad. Fremia föreslår regeringen två viktiga åtgärder för att uppnå detta. 

Indexera lönebidragstaket

För det första: Höj taket för lönebidraget från 20 000 till 25 000 kronor nu. Höjningen behöver göras i höstbudgeten för att undvika nedlagd verksamhet och ökad arbetslöshet bland särskilt utsatta grupper.

För det andra: Fortsätt att höja taket för lönebidrag upp till 35 000 kronor. Höjningen bör ske successivt under de närmaste åren för att möjliggöra en smidig övergång för både arbetsgivare och arbetstagare.

Och, sist men inte minst: Inför en årlig indexering av lönebidragstaket. När lönebidraget har kommit upp i en rimlig nivå på 35 000 kronor behöver det indexregleras för att säkerställa att det följer med i den allmänna prisutvecklingen och inte urholkas över tid.

Fler vägar till arbete

Varje människa som står utanför arbetsmarknaden representerar en outnyttjad potential. Genom att höja taket för lönebidrag kan regeringen skapa fler vägar till arbete, minska långtidsarbetslösheten och stärka samhällsekonomin.

Vi riktar oss till dig, arbetsmarknadsminister Johan Pehrson: inflationskampen är vunnen, tiden för att höja lönebidraget är nu.

debatt@altinget.se