Mindre fria pengar till landsting och kommuner
LANDSTING. Sveriges kommuner och landsting värjer sig mot att staten försöker detaljstyra och vill se lägre andel riktade statsbidrag. Men regeringen går motsatt väg och planerar för en kraftig ökning av de riktade bidragen de kommande åren.
Sveriges kommuner och landsting kämpar ständigt för att minska andelen riktade statsbidrag, till förmån för de generella som medlemmarna kan använda efter eget huvud och behov. Men kampen är förgäves. Regeringens planer för framtiden går åt motsatt håll. Statsbidragen nästa år och åren därpå ökar visserligen, men andelen som är riktade bidrag till specifika ändamål blir större år 2016 och ännu större åren därpå.
Det rör sig om riktade pengar till reformer inom vård, omsorg och skola, skriver regeringen i budgetpropositionen, men det är också pengar till ökade kostnader för kommunernas flyktingmottagning.
År 2018 planerar regeringen att hälften av statsbidragen till landsting och kommuner ska vara generella och hälften riktade, eller specialdestinerade som de också kallas.
Missnöjd chefekonom
Bettina Kashefi, chefekonom på SKL, är inte nöjd över utvecklingen.
– Vi tycker illa om de specialdestinerade statsbidragen. Det är otroligt många olika bidrag, runt 60 olika, säger hon och suckar över hur de ständigt byts ut, hur det tillkommer nya och hur gamla bidrag får nya namn.
– Det är ett problem för mig som ska göra en analys, men framför allt är det ett problem för medlemmarna. De kan inte hålla ordning på alla olika statsbidrag. Särskilt problematiskt är det för små kommuner. De mäktar inte med att söka alla de här olika pengarna, för varje bidrag krävs att man bygger upp en administrativ apparat, säger hon.
– Stora landsting har visserligen mer administrativa resurser, å andra sidan har de också större åtaganden. Det är inte lätt för dem heller.
Hon vill inte spekulera i varför regeringar har såpass svårt att ta till sig landstingens och kommunernas synpunkter kring problemen med riktade bidrag. Bettina Kashefi säger att det kan ses som en form av ingrepp i det kommunala självstyret och konstaterar att regeringen har "svårt att hålla tassarna borta".
– Våra medlemmar undrar ofta "varför kan de inte lita på oss?", säger hon.
Inte alltid dåligt
Det finns exempel där riktade bidrag kan vara en bra idé, enligt Kashefi.
– Det kan vara motiverat om det är en satsning med ett tydligt slut. Till exempel en informationskampanj i landstingen om folkhälsa, säger hon.
Däremot anser hon att riktade bidrag för investeringar är problematiska, eftersom staten tenderar att glömma bort att det i kölvattnet av investeringar uppstår förvaltningskostnader.
– I den här budgeten finns det ett antal miljarder extra för asylmottagandet. Det är en extraordinär situation. Men även där kan man fråga sig, måste det läggas i ett specialdestinerat bidrag?
Riksrevisionen granskar riktade bidrag
Riksrevisionen har granskat de riktade statsbidragen inom skolan och ansåg inte att systemet fungerar tillräckligt effektivt samt att det inte i tillräckligt hög grad bidrar till en likvärdig utbildning. Därefter har Riksrevisionen fortsatt på samma tema och genomför just nu en motsvarande granskning av statens styrning av hälso- och sjukvården genom riktade statsbidrag. År 2014 omfattade de riktade statliga bidragen till hälso- och sjukvården 27,5 miljarder kronor, enligt Riksrevisionens beräkningar. Granskningen av riksrevisor Margareta Åberg ska vara färdig i maj nästa år.
Redan inom ett par veckor kommer SKL:s årliga ekonomiska rapport. Rapporten ska i år fokusera på just de riktade statsbidragen. Hur det ser ut och hur medlemmarna – landstingen och kommunerna – ser på det.
– Vi har börjat tröttna, säger Bettina Khasefi.
