250 miljoner till energieffektivisering brann inne förra året

Av de dryga 300 miljoner som regeringen avsatte till stödet för energieffektivisering i småhus för 2023 användes endast knappt 50 miljoner. 

Stödet infördes i juli förra året och kan sökas av småhusägare som har sin uppvärmning genom el eller gas. Stödet kan sökas för att antingen byta ut värmesystemet eller för åtgärder som exempelvis isolering eller fönsterbyte. 

Från regeringens sida var stödet ett sätt att stötta hushållen när energipriserna steg i höjden. 

Monica Linghede är nationell samordnare för energi- och bostadsstöd vid Länsstyrelsen i Stockholm som samordnar länsstyrelsernas arbete med stödet. Hon berättar att intresset för stödet trots allt har varit stort, totalt har omkring 20 000 ansökningar motsvarande 500 miljoner inkommit sedan ansökan öppnade förra året. Men majoriteten av de som sökt stödet får avslag. 

– Vi ligger på ett snitt på ungefär 55 procent i avslag. Det är ovanligt hög avslagsprocent jämfört med andra stöd, säger hon till Altinget. 

Skälen till avslagen är väldigt olika, men att stödet är tekniskt komplicerat och riktar sig till privatpersoner tror Monica Linghede bidrar, att många helt enkelt har svår att sätta sig in i villkoren. 

– Något som sticker ut är att många söker stöd för luftluftvärmepump och det kan man få stöd för, men då måste det kombineras med en varmvattenberedare med inbyggd värmepump, så kallad värmepumpsberedare, eller en anordning för uppvärmning med biobränsle och den kombinationen har inte alla uppfattat. Vilket gör att vi gör ganska många avslag på den varianten, säger hon.

Får ingen vägledning

Stödet är komplicerat inte bara de sökande även Länsstyrelsen hade velat se mer tydlighet i hur de ska tolka förordningen. 

– Vi har inga föreskrifter och vi har ingen vägledning, så den här förordningen har varit svårtolkad. Vi har efterlyst både föreskrifter och vägledning, men det har vi inte fått hittills, säger Monica Linghede. 

Hon berättar att de i kontakten mer regeringskansliet har påtalat hur situationen ser ut och att de behöver tydligare riktlinjer, men att det än så länge inte gett någon effekt. 

Att Länsstyrelsen endast har själva förordningen att utgå ifrån är relativt ovanligt berättar Monica Linghede. Boverket är överprövande myndighet och i takt med att fler fall överklagas och avgörs av dem får dock Länsstyrelsen en tydligare bild av hur förordningen för stödet ska tolkas. 

– Vi ser ju successivt ett förtydligande på det sättet att vi får fler avgöranden från Boverket just nu. Då får vi förtydligande i hur man ser på en viss paragraf och hur man tolkar en viss paragraf, säger Monica Linghede. 

250 miljoner brann inne

De dryga 250 miljonerna som aldrig kom till användning förra året går tillbaka in i statskassan. För i år finns ytterligare 325 miljoner i anslag för stödet. Boverket skriver i sin senaste utgiftsprognos att de inte tror att årets tilldelade medel kommer att utnyttjas heller. Men Monica Linghede tror att det kommer att se annorlunda ut i år jämfört med 2023. 

– Vår bedömning är att det kommer gå åt i år. Men det vet vi först när vi närmar oss halvårsskiftet ungefär, säger hon. 

När det gäller andelen som får avslag på sina ansökningar har man jobbat med att få ner andelen något med hjälp att bättre information och mer kontakt med de sökande. Men nivån är fortfarande hög. 

– Jag hoppas att vi framöver ser en lägre avslagsfrekvens. Men det är svårt att uttala sig om nu. Vi ligger fortfarande på 55 procent.

Regeringen har i den tidigare budgeten aviserat medel för stödet även 2025. Men just nu råder oklarheter kring stödet nästa år. Regeringen har inte fattat det beslut om bemyndigande som behövs för att Länsstyrelsen ska kunna betala ut stöd för 2025. Nu är det få projekt som påverkas av det menar Monica Linghede eftersom få söker stöd för nästa år redan nu. När det gäller frågan om varför bemyndigandet saknas hänvisar Monica Linghede till Regeringskansliet. De i sin tur har inte gett något svar. 

{{toplink}}

lco@altinget.se