Regeringspartierna hoppas på fri hyressättning före valet – uteslutet menar SD

Regeringen och Sverigedemokraterna har varit överens om mycket inom bostadspolitiken, som att underlätta för det ägda boendet, att få till regelförenklingar för byggande, att öka tryggheten och att prioritera småhusbyggande. 

Men det finns ett par områden där Tidöpartierna inte är helt eniga och delvis går prioriteringarna av vad som ska blir klart innan nästa val isär. Med två år kvar av mandatperioden ökar dessutom trycket på partierna att få gehör för sina hjärtefrågor, samtidigt som det återstår att se vad som kommer att hinna bli klart. 

Förutom att få klart de initiativ och utredningar som tillsatts lyfter Sverigedemokraternas Mikael Eskilandersson särskilt fram att han vill se ett Sverigehus på plats innan mandatperiodens slut. 

– Det vill säga att vi har någon form av hus som byggs med mer generella bygglov än med bygglov för varje kommun, säger han till Altinget.

Moderaterna har tidigare sagt att de inte är för ett typgodkänt Sverigehus med en fast gestaltning som ska passa överallt. Men här verkar de delvis ha gått Sverigedemokraterna till mötes. När Ulf Kristersson presenterade sin regeringsförklaring var SD:s Sverigehus ett av förslagen han lovade att gå vidare med. 

Men uppdraget till Boverket har ännu inte getts och det återstår att se exakt vad förslaget kommer att landa i, och om ett förslag hinner bli verklighet innan nästa val. 

Strandskyddsutredning dröjer

I december förra året gav Tidöpartierna beskedet att de kommer att gå vidare med lättade regler för strandskydd. Enligt regeringens propositionslista kommer man att lägga fram förslag om en ny strandskyddslag i början av nästa år. Men när det gäller de utlovade direktiven till den nya utredningen lyser de ännu med sin frånvaro. David Josefsson (M) är tydlig med att han vill se konkret handling i den frågan det kommande året.

– Det är en extremt viktig fråga för Moderaterna. Den löser inte alla problem, men den skulle bland annat kunna lösa ut väldigt mycket av problemen kring att det byggs så få småhus, säger David Josefsson (M). 

För att regeringen ska lyckas få en lag klar innan valet behöver en utredning tillsättas omgående, om ordinarie remiss- och motionstider ska hållas. 

– Vi alla fyra bostadspolitiska talespersoner har varit tydliga med att utredningen måste fram så att man kan börja jobba med det på ett eller annat sätt. Strandskyddet är ju någonting som vi alla fyra inte tycker fungerar i dag, säger Larry Söder (KD). 

Att direktiven dröjer handlar enligt uppgifter till Altinget om att det inte finns tillräckligt med kapacitet i Regeringskansliet.

Fri hyressättning

När det gäller den tidigare splittringen mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna i frågan om fri hyressättning i nyproduktion har partierna under mandatperioden talat allt mer i klarspråk om vad de vill. Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna säger alla att de hoppas kunna komma längre i den frågan med Sverigedemokraterna.  

– Det är ju verkligen en fråga som vi försöker prata med Sverigedemokraterna om, säger David Josefsson. 

– Jag tycker att de är väldigt konstruktiva i den diskussionen, tillägger han.  

Sverigedemokraterna har tidigare sagt att det inte är deras hjärtefråga och att de är villiga att diskutera, även om de i sak är emot. Men att regeringspartierna kommer lyckas få SD med på tåget om fri hyressättning i nyproduktion innan 2026 avfärdar Mikael Eskilandersson.  

Moderaterna, bland annat, hoppas att de inför till slutet av mandatperioden har förhandlat fram fri hyressättning med er. Vad tänker du om det? 

– Det kommer inte att hända känner jag. Han fortsätter: 

– Jag har svårt att se att vi kommer att få en fri hyressättning utifrån deras sätt att se fri hyressättning. Det är ju faktiskt så att idag så har vi ju en fri hyressättning så länge man kommer överens med Hyresgästföreningen.

Så det kommer inte att ske oavsett vad de lägger på förhandlingsbordet?

– Inte om de med fri hyressättning menar att fastighetsägarna ska kunna sätta hyran fritt utan att förhandla det med de som bor i huset eller en hyresgästförening. 

Det finns ett färdigt utredningsförslag som regeringspartierna skulle kunna lägga fram till riksdagen.

{{toplink}}

Vill se startlån

En av frågorna som Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill se bli verklighet innan valet är förslaget om startlån till förstagångsköpare.

– Där tycker vi att det är lite tråkigt att man inte gått vidare med det ännu, säger Mikael Eskilandersson (SD) till Altinget. 

Förslaget som presenterades i ett betänkande 2022 har välkomnats av många i branschen, men fått kritik från bland andra Finansinspektionen och Riksbanken. 

Sverigedemokraterna vill att förslaget ska införas innan mandatperioden är slut. Men här är Moderaterna inte alls lika övertygade.  

– Jag tror att man ska se frågan om startlån i ett lite bredare perspektiv kring kreditrestriktioner, säger talespersonen Josefsson till Altinget. 

Han tycker dels att man först behöver ta ställning till vad den utredningen som har i uppdrag att se över de befintliga kreditrestriktionerna kommer fram till (Dir. 2023:53). Dels är han inte lika övertygad om att startlån är det bästa sättet att stötta nya på bostadsmarknaden. 

– Jag tror att höja bolånetaket till exempel skulle kunna vara ett annat sätt att lösa samma problem, säger han. 

Kristdemokraternas Larry Söder menar, precis som Sverigedemokraterna, att förslaget om startlån bör införas oavsett vad man landar i angående kreditrestriktionerna. 

– Jag har varit väldigt tydlig med att jag tycker att amorteringsgraden måste minskas och jag hoppas att den kommande utredningen säger det. Sen tycker jag alldeles oavsett att ett startlån ska införas, det hänger inte ihop med detta överhuvudtaget, säger han till Altinget.  

Liberalerna utesluter inte startlån till förstagångsköpare, men de skulle hellre se ett förmånligt bosparande, berättar Patrik Karlson, bostadspolitiskt talesperson. 

Lättade kreditrestriktioner

De fyra partierna är överens om att man ska lätta på kreditrestritionerna. Men här hade SD velat gå snabbare fram och tagit bort det utökade amorteringskravet på en gång. 

– Jag förstår egentligen inte varför det kräves en utredning men regeringen menar att det gör det. Jag tycker det är jättemärkligt att man inte bara kan ta bort det. Det var ju inte jättelångt innan valet som det infördes, säger Mikael Eskilandersson. 

David Josefsson (M) håller inte med. 

– Den översyn som kommer nu i höst kommer att ge ett bra underlag för hur man ska utforma det där, snarare än att säga ja eller nej till en viss restriktion. I grunden är det regelverket i stort som behöver ses över, säger han. 

Utredningen av kreditrestriktionerna presenteras i slutet på oktober. 

KD vill se mest piska

Partierna är också överens om att det behövs ökad tillgång till mark för bostadsbyggande, framförallt för småhus. Men det finns vissa skillnader i hur man tycker att det ska gå till. Förra året infördes en planeringsbonus för byggande av småhus, en så kallad morot för kommunerna. Men Kristdemokraterna hade gärna sett mer piska för att få kommunerna att bygga mer. 

– De har planmonopol och de kan faktiskt besluta om vad som byggs i de olika kommunerna. Då kan man också, som de har gjort tidigare, besluta att inte bygga småhus. Vilket vi tycker är fel. Vi försöker på lite olika sätt att få kommunerna att inse sitt ansvar, säger Larry Söder. 

Han menar själv att Kristdemokraterna är det parti i regeringssamarbetet som vill ställa störst krav på kommunerna. Sverigedemokraterna vill å sin sida inte att staten ska gå in och styra kommunerna hårdare än vad man redan gör. 

– Nej, vi föredrar morot framför piska. Det finns redan vissa krav på kommunerna, att de ska ta fram en bostadsförsörjningsplan till exempel, så det finns en statlig styrning. Jag tror på att göra som vi gör, att skjuta till pengar snarare än att försöka tvinga fram byggande, säger Mikael Eskilandersson. 

David Josefsson säger att han värjer sig mot bilden av att det saknas bostäder för att enskilda kommuner inte vill bygga. Medan Liberalerna är mer öppna för ökad styrning, till exempel genom att byggbar mark klassas som riksintresse där det råder bostadsbrist.  

– Det kan till exempel ske genom att Boverket pekar ut byggbar mark som sedan kommunerna behöver förhålla sig till, säger Patrik Karlson. 

Behovsbostäder

Liberalerna vill, precis som övriga tre partier, få till ändringar i kreditrestriktionerna. Men de vill också prioritera att sänka reavinstbeskattningen och komma vidare med frågan om de så kallade behovsbostäder. 

– Jag hoppas att vi kan samla ett större stöd för att införa behovsbostäder som en ny boendeform. För att komplettera de bostadsformer som finns idag så att fler människor som befinner sig i en utsatt situation kan få ett långsiktigt tryggt boende, säger Patrik Karlson. 

Han säger också att han ser fram emot utredningen om ägarlägenheter som ska presenteras senare i år. En åtgärd som även Moderaterna och David Josefsson tidigare sagt att man vill se bli verklighet under mandatperioden. 

{{toplink}}

lco@altinget.se