Grafik: Färre KU-anmälningar i år – S har anmält flest

Fredagen den 27 januari var sista dagen för att lämna in en KU-anmälan för att den ska hinna behandlas under våren. Det gjorde att det rasslade in sju anmälningar bara i förra veckan. Men det totala antalet, 28 stycken (se lista längst ned i artikeln), som inkommit sedan streckdatumet i fjol är faktiskt fem färre än föregående år. Också sett till de senaste 10 åren ligger antalet under genomsnittet.

– Det är en ganska låg siffra om man tittar på den historiska utvecklingen av KU-anmälningar trots att regeringen fått en ganska tuff och skakig start, säger konstitutionsutskottets ordförande Ida Karkiainen (S), till Altinget.

(Artikeln fortsätter efter grafiken)

Dubbla regeringar i skottgluggen

Det som skiljer årets KU-skörd mot den förra är att anmälningar riktas mot ministrar i två regeringar. Dels den avgångna regeringen Andersson, dels den nuvarande regeringen Kristersson. I år finns därför ledamöter från riksdagens alla partier representerade bland KU-anmälarna. Dessutom finns en anmälan från den tidigare politiska vilden Amineh Kakabaveh.

Toppar listan gör Socialdemokraterna. På de 14 veckor den nya regeringen har suttit vid makten har statsråd från den samma anmälts 10 gånger av partiet. Men det är färre anmälningar än förra årets listetta Moderaterna som då lämnade in 16 anmälningar.

– Det är alltid viktigt att fundera på saklighet och inte göra okynnesanmälningar. Det ska alltid finnas en rättslig sak att haka upp en anmälan på och att man ser att det är något konstitutionellt intressant som verkligen behöver tittas på och övervägas kring. Alla ledamöter är fria att göra sina KU-anmälningar men det är inte ovanligt att man hör av sig och frågar vad det finns för rättslig grund. Det kommer inte anmälningar hur som helst, säger Karkiainen.

(Artikeln fortsätter efter grafiken)

Flest anmälningar

Flest anmälningar står Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson för. En anmälan är mot dåvarande miljöminister Annika Strandhäll (S), en mot dåvarande energiminister Khashayar Farmanbar (S) och en mot tidigare statsminster Magdalena Andersson (S). Den gemensamma nämnaren är uttalanden om kärnkraft.

– Konstitutionsutskottet fyller en viktig roll med att se till att regeringsformen efterlevs och att vi har en ärlig debatt som baseras på fakta och sakförhållanden som är korrekta. Energipolitiken är ett område där det faktiskt går att avgöra vad som är fel och rätt. Det baseras inte på en känsla utan det finns ju fysikaliska lagar att förhålla sig till, säger Bäckström Johansson till Altinget och fortsätter:

– Tyvärr kunde man under förra mandatperioden enligt min uppfattning se att energipolitiken politiserats i väldigt hög grad. Där man uppenbart inte far med sanning eller i vissa fall direkt osanning om sakförhållanden för att förvilla och undvika att ta politiskt ansvar.

Sista stund

De två första anmälningarna lämnade Bäckström Johansson in i april respektive maj förra året. Men den sista, den mot Magdalena Andersson, kom först den 26 januari i år.

– Då har man ramat in det med de ansvariga statsråden på miljö- och energisidan men även den som varit ytterst ansvarig för regeringen under det året. Det är ett sätt att markera att det är viktigt hur man förhåller sig till uppgifter och att de ska vara vederhäftiga och korrekta. Där finns det flera brister enligt min mening och anledning att låta konstitutionsutskottet granska de uppgifterna, säger Bäckström Johansson.

Hur känns det att ha lämnat in flest? Är det en fjäder i hatten?

– Haha! Det trodde jag faktiskt inte man blev med tre stycken. Antalet är egentligen inte intressant utan det är mer den kvalitativa bedömningen. Där får KU avgöra om man gjort någon för mycket eller om man faktiskt får gehör i sak för dem.

{{toplink}}

Processen framåt

Nu börjar beredningen av anmälningarna. Utskottets kansli tar fram promemorior, det inhämtas material och tas kontakt med de berörda departementen. I vissa fall kommer också personer att kallas till utskottet för utfrågningar. De planerar att hållas tidigast i slutet av mars. Det finns inga kriterier för vilka ärenden som kräver en utfrågning utan det är en bedömning för utskottet.

– Men man kan säga att det är i ärenden som är lite tyngre och bredare än bara att man sagt si eller så. De typer av ärenden där man kanske behöver en muntlig föredragning för att få en djupare bild, säger Ida Karkiainen.

Även tidigare ministrar kan kallas till utskottet. Det uppmärksammades stort när den tidigare näringsministern Maud Olofsson (C) våren 2014 vägrade komma till KU. Men statsminister Stefan Löfven (S) införde sedan en praxis, som en utredning senare kom fram till ska vara vägledande, att nya ministrar får skriva på en avsiktsförklaring om att komma när KU kallar. Det gäller även om de har hunnit avgå innan granskningen.

Ida Karkiainen tror inte att det kommer att bli ett problem. Målet med granskningen är att utskottet ska vara enigt, som det faktiskt lyckats vara på senare år.

– Regeringen ska lyda under regeringsformen och vi ska tolka regeringsformen på samma sätt oavsett vilken politisk färg regeringen har. Så det är egentligen det som är grunden i varför vi strävar efter att nå enighet.

johan@altinget.se