Boverkets förslag motverkar energieffektivisering och cirkularitet i byggbranschen
Det är problematiskt att de gränsvärden i klimatdeklarationerna som Boverket föreslår, begränsas till perioden innan byggnaden tas i bruk. Det skriver Veronica Koutny Sochman, vd Swedisol, och Britta Permats, vd Svensk ventilation.
Af Veronica Koutny Sochman och Britta Permats
Vd Swedisol respektive vd Svensk ventilation
Införandet av gränsvärden i klimatdeklarationerna för byggnader är en viktig och efterfrågad milstolpe i klimatomställningen. Samtidigt är det problematiskt att Boverket tidigare i maj föreslog att gränsvärdet ska avgränsas så det endast inkluderar klimatpåverkan i byggskedet. För att klara energikrisen och öka graden av cirkularitet behöver klimatdeklarationerna utgå från ett bredare livscykelperspektiv.
Sverige avviker från europeisk standard
Vikten av en snabb omställning i bygg- och fastighetssektorn är stor. Sektorn står för en femtedel av samhällets klimatpåverkan, en tredjedel av energianvändningen och 40 procent av avfallsmängderna.
Som Boverket och Upphandlingsmyndigheten påpekar så används många byggnader i hundra år eller mer. Klimat- och energiprestandan liksom inomhusmiljön för de som nyttjar byggnaderna beror på byggnadernas utformning och de material som byggs in.
Därför är det problematiskt att de gränsvärden i klimatdeklarationerna som Boverket nu föreslår begränsas till perioden innan byggnaden tas i bruk. Förslaget avviker från europeisk standard för byggprodukters klimatpåverkan som innefattar hela livscykeln. Resultatet blir att produkter som har lägre klimatpåverkan i driftskedet och i livscykelns slutskede missgynnas, trots att de enligt vedertagen internationell standard kan ha lägre total klimatpåverkan.
Samtidigt som EU antar nya mål och krav på lägre energianvändning och ökad cirkularitet så motverkas det av Boverkets föreslagna modell. Produkter som bidrar till sänkt klimatpåverkan i driftskedet missgynnas. Exempel är isolering, ventilation med intelligent behovsstyrning och andra lösningar som minskar energianvändningen i livscykelns B-skede. Detsamma gäller produkter som har en stor cirkulär potential med god prestanda över tid, låga underhållsbehov, lång livslängd och som kan återanvändas eller återvinnas och därmed minska sin klimatpåverkan i livscykelns C- och D-skede. Incitamenten att utveckla och efterfråga produkter med låg energianvändning och hög cirkulär potential minskar.
Dumpa inte problemet på framtida generationer
I Danmark har man valt en annan väg. Redan i år införs lagstadgade gränsvärden för klimatutsläpp under hela byggnadens livscykel för alla byggnader över 1 000 kvadratmeter. Från 2025 gäller de även mindre byggnader. Även Finland och Norge har mer balanserade och heltäckande modeller i sina klimatdeklarationer.
Ett ensidigt fokus på klimatpåverkan i byggskedet riskerar driva på en ökad energianvändning, vilket i sig har en stor hållbarhetsrelaterad påverkan, både miljömässig, social och ekonomisk. Det är olyckligt med hänsyn till det faktum att vi har brist på förnybar energi.
Ambitionen att utöka klimatdeklarationerna med gränsvärden är bra, de behöver dock harmoniseras med internationell praxis och inte styra bort från produkter med lägst total klimatpåverkan. Nu krävs ett snabbt agerande från politiken för att införa regler som styr rätt. Det är oansvarigt att ha styrmedel som inte gynnar bästa totalprestanda och därmed bidrar till att skjuta över ansvaret för klimatomställningen på framtida generationer.
Fusket på arbetsmarknaden urholkar välfärdsstaten
Anmärkningsvärt att Sverige fortfarande har brist på LSS-boenden
