Byggindustrin måste ta större ansvar för att återvinna byggmaterial

Återvinningen av schaktmassor från byggindustrin är en central komponent för att vi ska lyckas med klimatmålen. Det skriver Christer Otterström, vd Hummeltorp.

Af Christer Otterström
Vd Hummeltorp

Klimatförändringens effekter är tydligare än någonsin när världens länder nu möts på klimatmötet COP28. Målet med mötet är att förhandla om hur länderna ska bromsa den globala uppvärmningen. Samtidigt förväntas 2023 bli det varmaste året som någonsin har uppmätts. När världens ledare samlas för att diskutera klimatutmaningarna, är det viktigt att företagen reflekterar över vilka förändringar som behöver ske i näringslivet.

Återvinn mera

Nyligen släppte IVL Svenska miljöinstitutet en rapport som visar att ökad återvinning av schaktmassor från byggprocesser har stora miljövinster. Sverige anses vara en av världens grönaste ekonomier, ändå återvinns endast ungefär fem procent av schaktmassorna i Sverige. Det är dags att ändra på det.

Sveriges totala klimatpåverkan, enbart från byggprocesser, uppgår till tio miljoner ton koldioxid per år. Det är lika mycket som alla personbilar i Sverige släpper ut under ett år, och det är mer än vad alla lastbilar och bussar tillsammans släpper ut på ett år. Utvunna jungfruliga icke förnybara ballastmaterial, bara i Sverige, motsvarar årligen vikten av Globen 2 200 gånger om. Upp till hälften av denna mängd skulle i stället kunna ersättas med återvunnen ballast från schaktmassor.

I en ny undersökning kommer IVL Svenska miljöinstitutet fram till att: ”Det är stor skillnad i klimatpåverkan mellan när schaktmassorna ersätter ett annat material, och när de inte ersätter ett annat material. När schaktmassorna ersätter ett annat ballastmaterial erhålls besparingar från minskat produktion av jungfruligt material. Ökad återvinning av schaktmassor skulle kunna bidra med minst tio miljoner ton i besparade resurser vilket är jämförbart med vikten av cirka sex miljoner personbilar.”

Onödiga transporter

I dag gräver man i onödan upp miljontals ton av sand samt grus och nya dagbrott görs för sprängsten. Dessa massor transporteras sedan med långa envägstransporter. Transporter med uppgrävda schaktmassor sker från byggarbetsplatsen ofta till avsides belägna deponier. Kort senare transporteras jungfruliga material som utvinns från naturen såsom bergkross, naturgrus, jord- och moränmaterial från andra lika avsides belägna täkter. Dessa transporter skapar påtagligt stor och onödig negativ klimatpåverkan. Återvinning kan ofta ske inom avsevärt kortare avstånd än både deponier och täkter. Eftersom klimatsmarta återvinningsanläggningar dessutom hanterar både schaktmassor och ballastprodukter som bergkross, naturgrusgrus, sand, morän och jord kan man i kombination med rimlig transportlogistik avsevärt sänka koldioxidutsläppen.

När ett ton schaktmassor återvinns påverkar det miljön positivt med två ton – ett ton mindre som behöver utvinnas i ett stenbrott eller grustag, och ett ton mindre som hamnar på deponier. Varje återvunnet ton schaktmassor gynnar miljön och vår natur i två olika ändar.

Näringslivet måste ta ansvar

Sverige har länge stoltserat med att vara en av världens grönaste ekonomier, ändå återvinner vi mindre än fem procent av alla schaktmassor till nya ballastprodukter. Återvinningsgraden av överskottsmassor i samband med utbyggnaden av bostäder, kontor, industri, vägar och övrig infrastruktur måste öka påtagligt. Det är redan i dag fullt möjligt att gå från dagens genomsnittliga återvinningsgrad, som understiger 10 procent, till över 90 procent. Exempelvis återvinns redan 96 procent av allt material som kommer in på återvinningsanläggningen Hummeltorp. Vi återvinner över 300 000 ton material per år, vilket motsvarar 25 000 lastbilar.

Nu när världens ledare samlas för att diskutera klimatutmaningarna, är det viktigt att även näringslivet tar sitt ansvar. Återvinningen av schaktmassor från byggindustrin är en central komponent för att vi ska lyckas med klimatmålen. Genom att öka återvinningen av schaktmassor kan byggsektorn spela en nyckelroll i att skapa en mer hållbar framtid. Med 2023 bakom oss som det varmaste året någonsin, är det vår skyldighet att agera ansvarsfullt för framtida generationer. Låt återvinning av schaktmassor bli en självklar del av hållbarhetsarbetet.

Forrige artikel Regeringen blundar när Sverige står inför den värsta byggkollapsen på 100 år Regeringen blundar när Sverige står inför den värsta byggkollapsen på 100 år Næste artikel Det är dumt att piska på människor som lever i ekonomisk stress Det är dumt att piska på människor som lever i ekonomisk stress
Regeringen vill spara in på Sveriges riksarkitekt

Regeringen vill spara in på Sveriges riksarkitekt

Regeringen drar in på finansieringen till Sveriges riksarkitekt. Det framgår i budgeten för 2025 som nu presenterats. ”Risken är ju förstås att det vi bygger blir fulare och mindre hållbart”, säger Tobias Olsson, Sveriges arkitekter.