Danska ghettolagen till EU-domstol – kan vara diskriminering
Östra landsret har bett EU-domstolen om hjälp med att avgöra om Danmarks ”ghettolag” strider mot lagen om likabehandling. ”Jag förväntar mig att domstolen kommer att säga att den danska lagstiftningen är diskriminerande”, säger juristen och människorättsexperten Pia Justesen till Altinget.dk.
Det var 2020 som boende i bostadsområdet Mjölnerparken i Köpenhamn stämde Inrikes- och bostadsministeriet. De menar att ghettolagen är diskriminerande och bryter mot EU:s direktiv om likabehandling.
Ghettopaketet 2018
Eftersom den danska lagen om likabehandling bygger på EU-rätt så har Östra Landsret, i Sverige motsvarat av Hovrätten, bett EU-domstolen om hjälp med bedömningen. Det är i nuläget oklart när målet kommer att behandlas.
Det så kallade ghettopaketet lades fram 2018 av dåvarande statsminister Lars Løkke Rasmussen (Venstre), under rubriken ”Ett Danmark utan parallellsamhällen – inga ghetton i Danmark 2030”.
Icke-västligt ursprung
I 22 punkter radade regeringen upp tuffa åtgärder för att bekämpa segregationen. Det som nu ska prövas gäller att andelen invandrare med ”icke-västligt ursprung” inte ska överstiga 50 procent i ett bostadsområde.
I Sverige har SD lyft fram den danska ghettolagen som ett möjligt exempel att följa. Dåvarande integrationsminister Anders Ygeman (S) möttes av stark kritik när han i en DN-intervju i somras öppnade för att, efter dansk modell, införa ett kriterium gällande hur stor andel människor med utländsk bakgrund som bor i ett område.
Frågan som uppstår är om begreppet ”icke-västlig” är etniskt diskriminerande. Altinget.dk har frågat flera experter, som lutar åt att svaret kommer att bli ett ”ja”.
– Jag tycker att det är väldigt märkligt om det här inte är diskriminering på grund av etnicitet. Det måste vara att diskriminera, när man i ghettolagen gör det till ett av flera kriterier att andelen icke-västliga invandrare och deras efterkommande är 50 procent, säger Jens Elo Rytter, professor i juridik vid Köpenhamns universitet, till Altinget.dk.
Tidigare fall skapar oklarhet
Den osäkerhet experterna ändå ger uttryck för beror på ett tidigare fall. Då gällde det ett banklån, där en man med bosniskt ursprung blev ombedd att skicka sina passuppgifter på då han var född utanför EU. Hans flickvän, som var född i Danmark, fick ingen motsvarande fråga och mannen menade då att det var fråga om diskriminering. Han fick rätt i dansk domstol, men EU-domstolen bedömde frågan som att detta rörde födelseort och inte hade med etnicitet att göra.
– Domstolen hänvisade då till att direktivet inte skyddar mot diskriminering på grund av nationalitet, och att en praxis baserad på födelseland inte är ett uttryck för direkt diskriminering på grund av etnicitet, berättar Pia Justesen för Altinget.dk.
Rapport pekar på framgångar
Det har även varit en diskussion om vilka effekter den danska ghettolagen har haft. En nyligen publicerad utvärdering av Vive – Det nationella forsknings- och analyscentret för välfärd. Den visar att utvecklingen har gått i rätt riktning på flera områden.
Men om det är lagligt återstår att se.
Regeringen vill ha enklare byggregler – så tycker kommunerna
Första hyresförhandlingarna klara – långt under Fastighetsägarnas krav
