Försäkringsbolagen: Lokalpolitiken klarar inte av planering av nya byggnader

– Det verkar som om regeringen har begripit problematiken. Strategin beskriver hotbilderna ganska bra.

Det säger Staffan Moberg, jurist vid branschorganisationen Svensk försäkring, om den något försenade klimatanpassningsstrategi som regeringen lämnade över till riksdagen i förra veckan.

Han ger regeringens strategi ett högre betyg än den föregående strategin från år 2018. Men han konstaterar samtidigt att även om många förslag i strategin är bra, så är det en del viktiga pusselbitar som saknas. Bland annat efterlyser Staffan Moberg en längre tidshorisont när det gäller synen på byggande.

– Man bör peka ut en långsiktighet i planeringen av nya byggnader, inte bara låta den lokala politiken bestämma. De klarar inte av det i dag, det är helt uppenbart. Kommunerna tänker kortsiktigt, säger han. 

”Vi kommer ju inte försäkra dem”

– I stort sett varenda kustkommun låter bygga på olämpliga platser, i gamla hamnområden till exempel. Det skulle behövas en tydlig signal från regeringen, att man behöver ta hänsyn till byggnadernas livslängd. När man bygger nytt i dag, då kommer de byggnaderna att stå i minst 100 år, fortsätter Staffan Moberg.

Stigande havsnivåer i kombination med ökade extremväder kommer så småningom att leda till en situation där dagens prestigebyggprojekt är oerhört utsatta.

– Då kommer fastighetsägarna att vända sig till staten, för vi kommer ju inte att försäkra dem längre, säger Staffan Moberg.

En annan viktig fråga, enligt Moberg, är dagvattnet. Dagens lösning, där dagvattnet i huvudsak omhändertas av va-nätet, blir allt mer ohållbar med ökande nederbördsmängder som leder till översvämmade källare.

– Det måste man ta ett större grepp på, men det finns inget av det i planen. Det finns redan områden med risk för att fastigheterna inte kan få någon försäkring redan inom några år, säger Staffan Moberg.

{{toplink}}

Välkomnar utredning om ansvar

Även om Svensk försäkring anser att kommunerna inte kan ges för stort ansvar i klimatanpassningsfrågan, så välkomnar organisationen ändå den utredning som regeringen har tillsatt om att se över lagstiftningen. Ansvarsfrågan behöver redas ut, enligt Staffan Moberg, men det behövs också ett system för att samverka kring finansiering.

Också Sveriges kommuner och regioner, SKR, välkomnar att utredningen ska titta på ansvarsfrågan. Det är ett område där SKR vill se mer tydlighet. 

– Vi har efterfrågat att man ska undersöka om kommunerna kan få en större roll i att samordna för att få till effektiva åtgärder. Det är svårt för varje fastighetsägare att göra det själv, så att man utreder en typ av samordningsansvar det tycker vi är bra, säger Ann-Sofie Eriksson, sektionschef för plan- och miljösektionen på SKR, till Altinget. 

Fastighetsägare är ansvariga för att säkra sin egendom, men det är i dag inte helt tydligt vem som ska ansvara för den övergripande klimatanpassningen och det saknas även mandat för kommunerna att ta initiativ full ut. Vilket enligt Ann-Sofie Eriksson leder till att för lite förebyggande klimatanpassning görs. 

SKR: Kommunerna kan inte betala allt

Samtidigt ser Ann-Sofie Eriksson att finansieringsfrågan måste lösas. I dag är de stöd som finns för kommunerna att söka komplicerade, menar Eriksson och i budgeten för 2024 valde regeringen dessutom att skära ner kraftigt på de stöd som finns till kommunerna. 

Finansieringen är något som utredaren också ska titta på, men utan att staten ska stå för resurserna. Något som bland annat C och MP kritiserat.

Ann-Sofie Eriksson konstaterar att oavsett om det är staten eller någon annan som står för kostnaderna så måste kommunerna få mer resurser för arbetet.

– För kommunerna kan inte vara de som ska bekosta klimatanpassningen av Sverige. Kommunerna har många andra frågor att ta hand om också, välfärden inte minst, säger hon. 

Hon ser samtidigt att det är viktigt att fastighetsägaren fortsatt har ett tydligt ansvar och att de måste bidra med sin del i finansieringen.

– Det är ju inte att vi säger att kostnaden helt ska läggas över på staten. Men man behöver se över hur vi kan få till åtgärder och att de som görs blir kostnadseffektiva, säger Ann-Sofie Eriksson.

Tydligare riskbedömning från SMHI

Något SKR däremot hade velat se tydligare från regeringens sida är uppdrag till myndigheterna, som exempelvis SMHI, om att ge bättre underlag för riskbedömningar till kommunerna.

– I dag får man köpa mycket konsultunderlag och det är svårt att tillämpa och anpassa det man får. Det är också svårt att få SMHI att tolka riskerna på lång sikt och med hög säkerhet och om inte SMHI vågar så vågar inte andra konsulter heller. 

Det handlar bland annat om riskbedömningarna i samband med detaljplaner eller en översiktsplan, att avgöra vilka och hur allvarliga risker man faktiskt måste ta höjd för när man planerar.

Enligt den nya nationella strategin ska myndigheterna ge mer vägledning, men Ann-Sofie Eriksson är tveksam till om det innebär att myndigheterna kommer att behöva ge fler tydliga och konkreta riskbedömningar som SKR hoppas på. 

{{toplink}}

lco@altinget.se, johanna@altinget.se