Myndigheter vill se nytt register – näringslivet slår bakut

År 2007 avskaffades förmögenhetsskatten i Sverige. Med den försvann också förmögenhetsregistret. Sedan dess förs ingen statistik över befolkningens tillgångar. Nu finns ett utredningsförslag om att införa ett nytt register över hushållens tillgångar och skulder. Riksbanken har varit pådrivande i frågan i flera år.

– Jag menar att det har direkt betydelse för hur vi landar i våra räntebeslut om vi har eller inte har den här informationen, säger riksbankschef Erik Thedéen till Altinget.

Men förslaget väcker också stark kritik.

– De har ju klarat sig i 16 år utan den här statistiken. Med det sagt har jag respekt för att de kanske skulle kunna fatta ännu bättre beslut om de hade ännu bättre underlag. Men det är inte så att penningpolitiken står och faller med ett förmögenhetsregister, säger Johan Fall, kanslichef på Näringslivets skattedelegation (NSD), till Altinget.

Rädsla för ny skatt

På sidan som är positiv står en rad myndigheter som vill se ett omfattande register. Finansinspektionen skriver i sitt svar att ett register ”skulle förbättra FI:s möjligheter att fullgöra våra uppdrag inom såväl makro- och mikrotillsyn som konsumentskydd”. Ekonomistyrningsverket ”är eniga med utredningen om att det finns ett samhällsbehov av sådan statistik”. Konjunkturinstitutet ”instämmer i vikten av att det löpande produceras tillförlitlig statistik över hushållens tillgångar och skulder” och förslaget välkomnas också av Riksgälden.

Men i den andra vågskålen finns en rad upprörda näringslivsorganisationer.

– Det här skulle vara ett grovt ingrepp i integriteten och bli en infrastruktur för en återinförd förmögenhetsskatt. Det är djupt oroande, säger Johan Fall.

Den nuvarande regeringen har inga planer på att införa en sådan. Men Fall är ändå orolig för hur ett register skulle kunna användas av en annan regering.

– Att rulla ut mattan och ha det enklare tillgängligt om vi får ett regeringsskifte. Det är onödigt, säger Fall.

Integriteten

En stor del av kritiken handlar om integritetsaspekten. Alla svenskar skulle ingå i registret. Utredningen konstaterar att ”förslagen kommer att medföra konsekvenser för den personliga integriteten” men menar att konsekvenserna är ”proportionerliga och motiverade i förhållande till de samhällsekonomiska vinsterna med den nya statistiken”.

Men Integritetsmyndigheten (IMY) lyfter i sitt remissvar att det behöver göras mer för att verkligen skydda personuppgifterna och använder den skarpare formuleringen ”betydande intrång i de registrerades personliga integritet”. IMY skriver därför att ”Det är angeläget att lagstiftaren gör en noggrann slutlig proportionalitetsbedömning innan det avgörs om förslaget ska genomföras”.

Övriga världen

I sitt remissvar går NSD också in på hur det ser ut i andra länder. Sverige är ett av nio OECD-länder som inte har någon statistik alls. Bara tre länder (Norge, Danmark och Nederländerna) har ett så kallat totalregister medan den stora merparten, 26 länder, använder urvalsundersökningar.

– Titta ut i världen hur det ser ut. Det är inte ovanligt att man har statistik. Men det är extremt ovanligt och det finns inget land som har i närheten av det superregister som man efterfrågar i den här utredningen, säger Johan Fall.

Men att, som i dag, inte ha någon statistik alls påverkar inte bara räntebesluten enligt Erik Thedéen. Även den finansiella stabiliteten kan påverkas. 

– När man ska försöka analysera riskerna i svensk ekonomi så måste man ta in både skulder och tillgångar och hur de är fördelade. Är det de som är högt skuldsatta som har höga tillgångar? Det är en helt annan analys än om de som är högt skuldsatta inte har något sparande. Och många andra länder har ju det här.

Johan Hall tycker dock att man i sådant fall skulle slå in på urvalsspåret.

– Det statistikbehov som kanske kan finnas skulle man kunna tillgodose utan ett sånt här superregister. Ett urval med några tusen svenskar om året som man registrerar i en rimlig omfattning kan ge den här bilden som Riksbanken efterfrågar.

Vägen framåt

Nu ligger bollen hos finansdepartementet. Det blir ingen lätt uppgift att sondera terrängen med tanke på hur remissinstansernas åsikter spretar. På ja-sidan till ett register finns också flera regioner, länsstyrelser, universitet och vissa kommuner. Men på nej-sidan finns också kommuner, universitet och som sagt en hel rad näringslivsorganisationer.

Det återstår att se vad regeringen landar i. Johan Fall är i alla fall hoppfull.

– Jag har goda förhoppningar att finansdepartementet inser att det här var att ta i för mycket.

johan@altinget.se