Ny vedspiskamp – M kämpar för timmerhusen

Efter att branschföreningar larmat om konsekvenserna av nya krav på energihushållning och värmeisolering har riksdagen slagit regeringen och den ansvariga myndigheten Boverket på fingrarna.

Via ett tillkännagivande i början av mars uppmanar riksdagen regeringen att se till att reglerna för nya byggnader ändras så att energisparkraven inte ska omfatta timmerhus och andra traditionella byggnadssätt.

En av de pådrivande ledamöterna bakom tillkännagivandet är moderaten Carl-Oskar Bohlin, tidigare bostadspolitisk talesperson och ny näringspolitiskt talesperson.

– Tyvärr får man säga att Boverkets agerande – när de vill att vi ska vara bäst på ett antal områden – ibland får konsekvensen att man utan att se det, tar beslut som leder till rena absurditeter. Med regeringens goda minne, får man nog säga, säger Bohlin till Altinget, och pekar även på erfarenheterna från det omdebatterade förslaget om att gamla vedspisar skulle fasas ut. 

– På något sätt är det här i samma andas barn. Man har högt ställda ambitioner när det kommer till energiprestanda i byggnader, men ser inte riktigt till helheten. Det man de facto hade gjort då var att lägga fram nya energiprestandaregler där det blir det svårt eller omöjligt i vissa fall att bygga åretruntboende i fulltimmer. Vi har någonstans nått helt snett när vi skulle förbjuda en byggnadstyp som vi har byggt här i Skandinavien i runt tusen år och som förmodligen är den mest miljövänliga byggnaden som kan uppföras, fortsätter han.

Bohlin pekar bland annat på att timmervirke lagar in kol och att byggnadsmaterialet oftast kan vara lokalt, vilket gör att energiprestandakraven rörande bland annat väggtjocklek då bör stå tillbaka. Tillkännagivandet fick uppbackning av alla partier utom S, MP och V.

– Att man då kör på och inte är beredd på att ta intryck från branschen gjorde att M och jag ville lyfta det här i riksdagen, helt enkelt för att skicka en tydlig signal till Boverket, eftersom regeringen helt uppenbarligen var helt oförmögen att göra det, säger han.

Antalet fulltimmerhus som byggs är få till antalet, men om reglerna hade legat kvar så hade också kompetensen för att underhålla fastigheterna stegvis utarmats, enligt Bohlin.

– Det är en regel med mycket liten uppsida i det sammanhanget, och väldigt stor nedsida.

I debatten inför tillkännagivandet så pekade era motståndare på att Boverket redan har i uppdrag att utvärdera detta, vilket skulle göra ert tillkännagivande onödigt. Hur ser du på den invändningen?

– Ja, men det uppdraget fick de efter att vi börjat bråka. Det uppdraget är en konsekvens av att vi lyfte den här frågan, säger Carl-Oskar Bohlin och fortsätter:

– Det är bara att kolla när de fick uppdraget. Vi hade börjat diskutera den här frågan med Timmerhusbranschföreningen, som hade blivit totalt avvisade. Sedan gavs uppdraget, men då tycker jag också att det är bra att riksdagen ska slå fast vad som ska gälla och vad vi ska göra. Nu är man tvungna att göra utvärderingen färdigt, och man är också tvungna att prata med dem som är berörda i branschen.

Ambitionen att ha hög energiprestanda är inte ett problem så länge som det finns undantag?

– Absolut, det är en avvägning. Det är klart att vi ska hög energiprestanda, men inte heller det får gå ut in absurdum. Det driver kostnader för att bygga huset, och till slut så blir den sista sparade kilowattimmen väldigt dyr att spara in, om du måste bygga väldigt tjockt. Det måste finnas rimlighet, men vi har inte haft anledning att väldigt starka åsikter kring energiprestandareglerna i övrigt, det behövs bara rimlig flexibilitet.

jacob@altinget.se