Regeringen vill höja bolånetaket och trappa ner ränteavdrag

Regeringen ger Finansinspektionen i uppdrag att se över en höjning av bolånetaket från dagens 85 procent till 90 procent. Syftet är att minska hushållens blancolån och risken för överskuldsättning. 

– Sedan bolånetaket infördes är det fler som lånar via blancolån. Det har gjort att vi nu har en fördubbling av hushållens blancolån, säger finansminister Elisabeth Svantesson i samband med regeringens pressträff. 

Bolånetaket innebär att låntagaren måste stå för 15 procent av köpet genom eget sparande eller blancolån och regeringen beslutar samtidigt att avskaffa ränteavdraget för lån utan säkerhet, det vill säga till exempel just blancolån och konsumtionslån. 

Bolånetaket infördes 2016 för att hindra att alltför stora bostadslån byggdes upp hos hushållen. Förhoppningen är att det höjda taket ska ge färre blancolån, men om det kommer att minska skuldsättningen ger finansministern inget rakt svar på. 

– Det är bättre att man har ett säkert lån i sin bostad än en osäker. Det är en viktig del, säger Elisabeth Svantesson till Altinget. 

Kan det inte bli så att man tar ett vanligt lån och sen ett blankolån också?

– Vi vill ju att lån utan säker trygghet inte ska ha ränteavdrag. Det är det vi pratar om. Vi ska inte subventionera lån som inte har säkerheter, säger Elisabeth Svantesson. 

Samtidigt syftar det förslaget att höjda bolånetaket till att sänka tröskeln till de som ska in på bostadsmarknaden.

– Det är svårt att spara till 15 procent vid köp av första bostaden. Regeringen vill att fler människor ska få äga sitt boende och arbetar för att sänka tröskeln för inträde på den ägda bostadsmarknaden och vi kan i dag konstatera att bolånetaket utgör ett hinder för många unga, säger bostadsminister Andreas Carlson (KD) i samband med pressträffen. 

Stegvis utfasning

Ränteavdraget ska avskaffas genom en stegvis utfasning från och med 2025. Det innebär att avdrag för beskattningsåret 2025 får göras med 50 procent av ränteutgifter på lån som inte är förenade med säkerhet i exempelvis bostad, fordon eller båt. Här öppnar dock regeringen för att det kan finnas ytterligare säkerheter som kan komma att bli aktuella. 

Nedtrappningen av ränteavdraget beräknas öka skatteintäkterna för staten med 4 miljarder per år för 2025 och 8 miljarder 2026. 

Har ni gjort en analys av hur de här besluten kan påverka inflationen?

– Inte exakt av detta specifika fall. Men till exempel bolånetaket handlar ju om att underlätta för människorna att lämna de dåliga lånen för tryggare lån. Exakt vilken inflationspåverkan just det har, det får man återkomma till, säger Elisabeth Svantesson.

Hon menar också att inflationspåverkan beror på hur man hanterar helheten i den budget som regeringen ska presentera. 

– Att fasa ut ränteavdragen påverkar statsfinanserna med fyra miljarder 2025. Det kan användas på andra sätt, till exempel att sänka skatt för människor, säger hon. 

Parallellt pågår den utredning som regeringen tillsatte i februari förra året som har i uppdrag att se över hela makrotillsynen, bland annat amorteringskravet och även bolånetaket. 

Hade man inte kunnat invänta den för att ta ett gemensamt grepp här?

– De här två delarna hänger ihop som vi nu presenterar, blankolånen och bolånetaket. Därför tycker vi att det här kan vi göra nu. Sen kommer ju naturligtvis helheten av makrotillsynen lite senare. Vi ser att det här är ett rimligt steg att ta oavsett vad man kommer fram till där, säger Elisabeth Svantesson.

Beror på ekonomiska läget

Förslaget om att ta bort ränteavdraget kommer att vara en del av budgetpropositionen för 2025. I den remissrunda som regeringen nu skickar ut förslagen på flaggar de för att huruvida förslaget genomförs eller inte beror på det ekonomiska läget och vilket reformutrymme som finns. De nya bestämmelserna om ränteavdrag föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. 

Men redan den 23 februari ska Finansinspektionen återkomma till regeringen med sin utvärdering av bolånetaket. 

{{toplink}}

lco@altinget.se