Replik: Tröga tillståndsprocesser försenar enorma klimatinvesteringar

Af Jonas Hagelqvist och Rebecca Wennerberg, IKEM
Vd respektive miljöjurist

Jonas Ebbesson, professor i miljörätt, och Jan Darpö, professor emeritus i miljörätt, menar att Naturskyddsföreningen, som hävdar att det sprids myter om svensk miljölagstiftning, landar rätt i sin kritik mot näringslivet. Samtidigt önskar professorerna att debatten om miljöbalken ska ske på sakliga grunder. Låt oss föra en sådan debatt.

 {{toplink}}

Innovations- och kemiindustrin släpper ut en tredjedel av industrins totala koldioxidutsläpp. Företagens produktion ligger tidigt i värdekedjan och producerar insatsvaror som är nödvändiga i övriga industrin. Utan innovativ kemi skulle solcellerna på taket, de återvinningsbara bilbatterierna och teknikerna som krävs för att bygga energieffektivt fortfarande vara skisser på ritbordet. Kemiindustrin sitter på nycklarna till ett hållbart samhälle, men utvecklingstakten styrs av de förutsättningar företagen får.

Miljöbalksproblemen är ett faktum

IKEM:s medlemsföretag står redo att göra enorma klimatinvesteringar för att Sverige ska kunna nå klimatmålen. Men dessa försenas av tröga, oförutsägbara tillståndsprocesser. På sikt riskerar Sverige att förlora industri som är ovärderlig för välfärden – företag väljer att etablera eller utöka sin verksamhet i andra länder. Att miljöbalken skapar stora problem för innovation, omställning och grön teknik har länge varit ett faktum. Det visar vittnesmål från såväl företag, OECD i sin granskning av Sveriges miljöpolitik 2014 och den statliga Miljömyndighetsutredningen 2015. Även Naturskyddsföreningen anser att prövningarna behöver bli smidigare, vilket är en av alla motsägelsefulla slutsatser i deras nya rapport ”Till miljölagarnas försvar”.

Om vi är överens om att Sverige ska nå klimatmålen så måste industrin ges lov att ställa om till en hållbar produktion. En förutsättning för det att näringsliv och myndigheter kan samarbeta.

Vi ser i dag hur många myndighetshandläggare uppfattar sin roll i prövningen att, likt en åklagare, argumentera emot sökande. Myndigheternas roll och överklaganderätt är problematisk i förhållande till regeringsformens och förvaltningslagens krav på opartiskhet. Motpartsförhållandet leder till onödiga konflikter. Vi menar att myndigheterna i stället bör agera som expertmyndighet och ge stöd till målets utredning. Regeringen måste förändra myndigheternas uppdrag, så att företag och myndigheter tillsammans kan bidra till att vi når klimatmålen.

Det tar tid

Företagen vittnar även om att tillståndsprocesserna tar alldeles för lång tid. Upplevelsen avser inte enbart tiden från ansökan till dom eller deldom i första instans, utan också de enorma förberedelser som krävs. Kraven på detaljerade, utförliga utredningar av stort som smått, relevant som oväsentlig, har ökat markant. Krav ställs ibland av rädsla för att missa något, inte för att svaren behövs för att leda processen framåt. Hur lång tid det tar att få beslut står skrivet i stjärnorna. Bedömningar och krav på underlag ser olika ut beroende på var i landet verksamheten finns, trots att verksamheterna är likartade. Företagen vet alltså inte vilka förväntningar som finns, vilka frågor som myndigheterna kommer att engagera sig i eller vad domstolen kommer att basera sina avvägningar på. Regeringen måste i revideringen av miljöbalken trygga rättssäkerheten.

Förenklade prövningsprocesser är helt avgörande för ett gynnsamt industriklimat där investeringar som bidrar till omställning, sysselsättning, välfärd och ett utvecklat miljöskydd blir verklighet. Med bättre tillståndsprocesser och en reviderad miljöbalk kan svensk kemiindustri göra omfattande investeringar för att bidra till ett hållbart samhälle.

debatt@altinget.se