Så kan EU förbättra livet för Öresundspendlarna

Öresundsbron har funnits i mer än 20 år. Ändå finns det alltför många byråkratiska och praktiska hinder för pendlare i Öresundsregionen. Det menar Sara Wettergren, kommunalråd (L) Malmö och Europaparlamentskandidat, och Sigrid Friis Frederiksen, toppkandidat till Europaparlamentsvalet, Radikale venstre.

Af Sara Wettergren och Sigrid Friis Frederiksen
Europaparlamentskandidat Liberalerna respektive Europaparlamentskandidat Radikale venstre

Öresundsregionen, med Malmö och Köpenhamn som centrala städer, visar tydligt potentialen med europeisk integration. Öresundsbron, som nu närmar sig sitt 25-årsjubileum, är inte bara en fysisk förbindelse mellan våra länder, utan den representerar också en vision av frihet. En frihet att fritt kunna röra sig, arbeta och leva på båda sidor av en landsgräns.

Svårnavigerat skattesystem

Men trots decennier av Öresundsintegration är utmaningarna fortfarande många.

Skattesystemet, som gör att alla som arbetar i Danmark men bor på den svenska sidan av sundet betalar skatt i Danmark, går emot gängse EU-regler om att betala skatt där man bor. Det positiva är dock att Sverige och Danmark nu slutförhandlar ett nytt skatteavtal som kan stärka gränspendlingen och förändra skattesituationen, men ännu bättre hade varit om beslutet togs på EU-nivå.

De intrikata och komplicerade skattereglerna mellan våra länder gör det svårnavigerat vilket ofta leder till osäkerhet och förvirring för gränspendlare. Att välja mellan svenska och danska socialförsäkringssystem kan ha omfattande konsekvenser för enskilda, rörande allt från sjukvård till pension.

Lägg därtill gränskontroller, oenighet om vilka sträckor Öresundstågen ska trafikera, trafikstockningar och andra transportrelaterade problem som ytterligare komplicerar en pendlares vardag och försvårar integrationen. På toppen av detta hamnar familjer i kläm mellan de svenska och danska skolsystemen och regler som rör skolplikt, som i dag förhindrar dansktalande familjer bosatta i Malmö från att ha sina barn i en skola i Köpenhamn.

Europeiska åtgärder krävs

När det kommer till pensionen kan det vara en särskilt krånglig process för de som har arbetat och bidragit i Danmark men önskar pensionera sig i Sverige.  Dessa utmaningar kräver inte bara nationella lösningar, utan också europeiska åtgärder.

Ett enat och starkare EU kan spela en avgörande roll genom att:

  • Investera i infrastruktur. Finansiering av storskaliga projekt, som föreslagen Öresundsmetron, skulle inte bara förbättra transportmöjligheterna utan också bidra till EU:s gröna agenda och skapa arbetstillfällen.
  • Harmonisera regelverk. Att standardisera regler, exempelvis kring skolplikt och utbildning, skulle avsevärt minska konflikterna och främja fri rörlighet mellan länder.
  • Tillsätta specialutredningar. Genom att initiera granskningar specifikt inriktade på gränsregioners problem kan man finna skräddarsydda lösningar som tar hänsyn till regionens unika behov.

Låt Öresundsregionen vara inspirationskälla

Visionen, som vi ser materialiseras i Öresundsregionen, kan vara en modell för resten av Europa och tjäna som ett bevis på att samarbete, förståelse och gemensamma mål kan övervinna alla hinder.

Som kandidater till Europaparlamentet för de socialliberala partierna Liberalerna och Radikale Venstre, brinner vi för dessa frågor. Vår drivkraft sträcker sig från att bevara individuella rättigheter till att påskynda den gröna omställningen och stärka Öresundsintegrationen. Det är inte bara våra kärnfrågor, det är grundstenarna för Europas framtid.

Forrige artikel Uppsala studentkår: Vi accepterar inte sänkt kvalitet på studentbostäder Uppsala studentkår: Vi accepterar inte sänkt kvalitet på studentbostäder Næste artikel En luftledning genom Sörmlands kulturlandskap skulle orsaka ett 74 kilometer öppet sår En luftledning genom Sörmlands kulturlandskap skulle orsaka ett 74 kilometer öppet sår
Regeringen vill spara in på Sveriges riksarkitekt

Regeringen vill spara in på Sveriges riksarkitekt

Regeringen drar in på finansieringen till Sveriges riksarkitekt. Det framgår i budgeten för 2025 som nu presenterats. ”Risken är ju förstås att det vi bygger blir fulare och mindre hållbart”, säger Tobias Olsson, Sveriges arkitekter.