Så många blir utan investeringsstöd

Från och med den 1 januari kommer inga nya ansökningar om investeringsstöd för byggande av hyresrätter eller studentlägenheter att beviljas. Det meddelade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i samband med att regeringens omläggning av bostadspolitiken presenterades. 

40 får stöd

I praktiken innebär det att omkring ytterligare ett 40-tal ansökningar kommer att kunna beviljas stöd. Men också att den absoluta majoriteten av de ansökningar som inkommit innan 1 januari i år, som var sista datum för ansökan, inte kommer att kunna få något investeringsstöd. 

– Vår bedömning är att de 40-tal ansökningarna som kommer att kunna beviljas ungefär motsvarar en summa på 800 miljoner kronor, medan den totala kön på omkring 870 ansökningar motsvarar 15 miljarder, säger Per Lindkvist som är enhetschef för avdelningen för stöd och bidrag på Boverket. 

I budgeten föreslår regeringen 4 320 miljoner kronor i anslag för investeringsstödet. För 2024 och 2025 beräknas anslaget till 3,710 miljoner respektive 1 370 miljoner kronor.

– Vi skjuter till medel så att alla de ansökningar som beviljats stöd innan 1 januari 2023 ska kunna få det utbetalat. Men från den 1 januari 2023 kommer inga fler ansökningar att beviljas, har infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) tidigare sagt till Altinget. Något som fått skarp kritik från oppositionen. 

{{toplink}}

Enligt Boverkets bedömning kommer de anslag som regeringen skjuter till räcka för de ansökningar som kan beviljas. Det som i stället begränsar fler beviljandebeslut är nivån på det bemyndigande som myndigheterna fått på 9,3 miljarder för 2022. Alltså den skuld som Boverket getts mandat att ha. 

– Antingen hade regeringen behövt höja bemyndiganderamen från 9,3 miljarder i år, eller hade de behövt göra så att stödet skulle kunna beviljas även nästa år. Men det har man inte gjort. Därmed kommer många av de som sökt inte att kunna få de här stöden, säger Per Lindkvist. 

Länsstyrelserna i fas

Den så kallade kön hos länsstyrelsen, som hanterar ansökningarna, handlar alltså inte om man inte kommer hinna klart att behandla ansökningarna. Utan om hur stor den totala skulden får vara för investeringsstödet. Eftersom utbetalningarna sker först efter att byggprojekt färdigställs är det först då som ytterligare ansökningar i kön kan beviljas stöd.  

– Länsstyrelserna ligger i fas och de kan inte påverka hur snabbt byggena blir klara. De jobbar för fullt med att få in underlag för färdigställa projekt så att stöd kan betalas ut och fler ansökningar beviljas. Ju snabbare projekten färdigställs, ju fler ansökningarna kan beviljas. Både vi och Länsstyrelserna gör allt vi kan för att så många som möjligt ska få sina beviljanden, säger Per Lindkvist. 

25 000 bostäder

Sedan stödet infördes har totalt 1 500 ansökningar fått investeringsstöd. Bostadsminister Andreas Carlson (KD) har tidigare sagt till Altinget att omkring ytterligare 25 000 bostäder kommer att kunna byggas med investeringsstödet. Vilket Per Lindkvist menar är en rimligt uppskattning. 

– Ja, det skulle jag säga. Det motsvarar rimligtvis värdet av de 9,3 miljarder i bemyndigande som regeringen gett. 

lco@altinget.se