Så mycket plockar kommunerna ut från sina bostadsbolag

I Boverkets senaste sammanställning över vinstuttag från allmännyttiga bostadsbolag framgår att kommunerna gjort uttag på totalt cirka 616 miljoner kronor för 2022, den senast redovisade perioden. 

Det är ungefär i nivå med uttagen som gjordes 2021 då motsvarande summa landade på 674 miljoner kronor. Men betydligt lägre än rekordåret 2020 då kommunerna plockade ut över en miljard kronor (1,089 miljarder) totalt. 

Störst uttag 2022 har AB Stångåstaden i Linköping gjort med omkring 109 miljoner kronor. 

Sex otillåtna uttag

Att kommunerna tar ut vinst från sina bostadsbolag är helt enligt reglerna, men bara upp till ett visst belopp. Syftet med utdelningsbegränsningen är att resurser som långsiktigt upparbetats i bolagen ska användas för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter, som att leva upp till sitt bostadsförsörjningsansvar, även i sämre tider. 

För 2022 har sex bolag lämnat utdelningar utöver det tillåtna beloppet. Totalt handlar det om 15,5 miljoner kronor, vilket är något högre än för året innan. 

Eskilstuna kommunfastigheter är det bolag som gjort störst otillåtna utdelning för 2022, 13,6 miljoner. Även 2021 och 2020 gjorde bolaget otillåtna uttag, då på totalt omkring 300 miljoner.

Bolaget har inte möjlighet att ställa upp på en intervju. Men i ett mejl till Altinget skriver Eskilstuna kommunfastigheters vd Fredrik Elf att de otillåtna uttagen man gjort de senaste åren kommer från en försäljning av 600 bostäder och en skola 2020, och att kommunen då missat regeln i lagstiftningen om att beslutet måste tas i Kommunfullmäktige. 

Han skriver att kommunen ändrat sina rutiner och att man kommer att göra rätt framöver, men att felaktigheterna i hur beslutet från 2020 gick till inte går att ändra i i efterhand. 

”Pengarna behövs i företagen”

Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef Sveriges allmännytta menar att kommunerna bör följa regelverket och att det generellt är bättre om de låter pengarna stanna i bolagen.

– De här pengarna behövs i företagen, de behövs för att konsolidera ekonomin, de behövs för investeringar, nyproduktion, renovering och underhåll, säger han till Altinget. 

Samtidigt poängterar han att majoriteten av bolagen, 63 procent, inte lämnat någon värdeöverföring alls utan låter vinsten vara kvar i bostadsbolaget. Samt att 35 procent av bolagen som tagit ut vinst har gjort det enligt de undantagsregler som finns. 

– De flesta kommunerna tar inte ut några pengar överhuvudtaget, det är ungefär två tredjedelar. Och de som tar ut pengar tar nästan alla ut inom tillåtet belopp. Det tycker vi är bra, säger Jörgen Mark-Nielsen. 

Reglerna om vilka uttag de allmännyttiga bostadsbolagen får göra tillkom 2011 när den nya lagen om Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (2010:879) trädde i kraft. Lagen reglerar hur uttagen får göras, men det finns i dag inga sanktioner för de bolag som inte följer reglerna. 

Är det någonting i lagen som du ser behöver ändras, utifrån att det ändå sker otillåtna uttag?

– Nej, jag tycker att den har visat sig fungera på det hela taget bra. Det finns ett tydligt undantag både för sociala åtgärder och fastighetsförsäljningar och liknande, så jag tycker att den i allt väsentligt fungerar bra. Det är inget som behöver ändras där, säger Jörgen Mark-Nielsen.

Men alla kommuner följer ju inte reglerna?  

– Det borde naturligtvis inte vara så. Men det är så marginella företeelser att det finns ingen anledning att ändra lagen av det skälet.

Enligt statistiken från Boverket har uttagen generellt minskat sedan 2012, med en liten ökning 2020. Att uttagen skulle komma att öka ytterligare på grund av att kommunerna får det tuffare ekonomiskt, det tror inte Jörgen Mark-Nielsen. 

– Nej, de flesta kommunerna har det rätt så tufft redan i dag. Men de flesta avstår ändå från att ta ut pengar från bostadsföretagen. Så jag tror inte att det är något som kommer att öka.

lco@altinget.se