Så mycket tjänar riksbankschefen – ny modell ger lägre ökning

För första gången har en ny lönemodell använts när riksbankschef Erik Thedéen och direktionens ledamöter skulle få löneökning. 

I snitt fick ledamöterna omkring 3,79 procent mer, vilket för Erik Thedéen motsvarar en löneökning med 10 000 kronor. Hans månadslön ligger därmed sedan den 1 oktober på 279 000 kronor.

Sedan riksbanksreformen 1999 har riksbankschefen haft en betydligt högre lön än landets myndighetschefer. Jämfört med Petra Lundh, nytillträdd chef för Polismyndigheten, som är den som toppar listan över mest välbetalda generaldirektörer, tjänar Erik Thedéen 91 000 kronor mer. Han ligger även en bra bit över riksdagsdirektör Ingvar Mattsons 185 200 kronor.

Riksbankschefen tjänar 88 000 kronor mer än statsminister Ulf Kristersson. 

Bo Broman (SD) är ordförande i riksbanksfullmäktige som ansvarar för ledamöternas lönesättning. Han medger att det är höga löner. Samtidigt poängterar han att det är lägre än vad andra centralbankschefer och affärsbankers vd:ar tjänar. Lönerna följer till stor del också beslutet om direktionens lönenivåer på 90-talet, menar Broman.

– Sedan är det ett stort ansvar och de ska vara oberoende och kunna vara självständiga. Med tanke på det ansvar de har för Sveriges ekonomi så är kanske lönerna motiverade, säger han till Altinget. 

Finns det anledning att se över om de ska ligga kvar på de här nivåerna som du ser det?

– Vi kan inte sänka löner på det sättet, men jag förstår att det finns olika åsikter om lönernas nivåer.

Tror du att det kan sticka lite i ögonen nu när det är tufft hos många hushåll?

– Det gör nog alla höga löner i samhället. 

Skrotad lönemodell

I början av 2023 rapporterade Dagens industri om hur den tidigare riksbankschefen Stefan Ingves av misstag gått miste om 300 000 kronor. I stället för att utgå från den genomsnittliga löneökningen bland Riksbankens anställda hade man under sex år använt ett ramavtal med lägre ökning.

Men nu byter man alltså modell helt, vilket kan komma att innebära lägre löneökningar för direktionen framöver.

Att enligt de tidigare riktlinjerna utgå från löneutvecklingen bland de anställda anses ha inneburit en risk för att riksbanksdirektionen själva haft inflytande över det beslut som ligger till grund för deras egen lön, något som riksbanksfullmäktige menar kan riskera bankens anseende. Därför skrotas modellen.

– Det blev lite rundgång kan man säga, att Riksbankens direktions löner ska vara beroende av riksbankens löner i genomsnitt. Vi ville ha en princip som bestämdes utanför riksbankshuset, säger Bo Broman. 

I stället sätts nu direktionens löner av statsrådsarvodesnämnden, en självständig myndighet under riksdagen som också klubbar arvoden för statsråden. 

– De studerar bland annat det allmänna löneläget, sen tar de hänsyn till löneutvecklingen för exempelvis oss riksdagsledamöter, riksdagens ombudsmän och statliga myndighetschefer bland annat. De tittar på många olika kriterier, så det är ett mycket bredare omfång än vad det har varit tidigare, säger Bo Broman. 

Ger lägre påslag

Direktionens löneökningarna på omkring 3,79 procent, som gäller från och med oktober, är baserad på den nya lönemodellen. Jämför man med snittlöneökningen för Riksbanken 2023 låg den på 4,07 procent. Med den nya modellen har direktionen alltså fått lägre löneökning än vad de skulle ha fått med den gamla modellen. 

Bo Broman säger att det är svårt att veta hur löneutvecklingen kommer att se ut framöver, men att det är möjligt att påslagen kommer att bli lägre. Även för 2022 var ökningen som statsrådsarvodesnämnden landade i lägre än snittet på Riksbanken. Hade modellen gällt då hade direktionen fått lägre lönejustering även det året. 

– Då hade de fått lite mindre, ja, säger Bo Broman. 

När det gäller övriga direktionen har förste vice riksbankschef Anna Bremans fått en löneökning med 8 500 kronor och tjänar nu 238 500 kronor i månaden. 

För övriga ledamöter, Per Jansson, Martin Flodén och Aino Bunge, har lönen höjts med 8 000 kronor. Deras månadslön landar nu på 222 500 kronor. {{toplink}}

lco@altinget.se