Statens fastighetsverk: Att vårda gamla byggnader är hållbart och klimatsmart
Regeringens ökade anslag till Statens fastighetsverk möjliggör för oss att genomföra arbete med akuta åtgärder, men vi kan även öka omfattningen av det planerade och förebyggande underhållet, skriver Ingrid Eiken, generaldirektör för Statens fastighetsverk.
Regeringens besked om ökade anslag till bidragsfastigheterna under de kommande åren är glädjande. Med denna satsning skapas stora möjligheter för Statens fastighetsverk att ytterligare vårda det kulturarv vi förvaltar med folkkära statliga byggnadsminnen som berättar en del av vår gemensamma historia.
En välbehövlig debatt
Statens fastighetsverk (SFV) förvaltar cirka 160 bidragsfastigheter med närmare 1 300 byggnader över hela Sverige som alla har gemensamt att deras intäkter inte täcker kostnaderna. Det handlar bland annat om fornlämningar, gravfält, kyrkor, befästningar, slott och kungsgårdar.
Sedan en tid pågår en engagerad debatt om kulturbyggnader och värdet av att bevara dem. Som förvaltare av byggnader inom det statliga beståndet så gläds jag över den välbehövliga debatten. Den vittnar om en djup kärlek och respekt för någonting som är större än oss själva. Våra statliga byggnadsminnen är värdefulla för Sverige och en grundbult i vår gemensamma historia och framtid. Jag är därför glad över att regeringen har tagit intryck av SFV:s budgetunderlag och nu förstärker anslaget.
I regeringens budgetproposition föreslås en ökning av anslaget till bidragsfastigheterna med 75 miljoner kronor under 2024 jämfört med i år. Lika stora höjningar ska ske under såväl 2025 som 2026. Det är verkligen välkomna nyheter!
Många och stora behov
Satsningen möjliggör för oss att genomföra arbete med akuta åtgärder, men vi kan även öka omfattningen av det planerade och förebyggande underhållet av fastigheterna. Behoven är många och stora. Även om det ännu är för tidigt att säga vilka fastigheter som ska prioriteras, skulle en del av de höjda anslagen kunna användas till insatser på exempelvis Riddarholmskyrkan, ruinerna i Visby, Varbergs fästning, Bohus fästning, Skoklosters slott, Läckö slott samt Vaxholms kastell.
Trots satsningen kommer Statens fastighetsverk, i enlighet med regeringens uppdrag, att fortsätta arbetet med den så kallade anpassningsplanen för att minska antalet objekt som behöver finansieras från bidragsanslaget. Det innebär att vi fortsätter att arbeta med en lista över fastigheter som kan överlåtas, förvaltas passivt eller avvecklas för att minska obalansen mellan de behov som finns och de anslag som står till förfogande.
Långsiktigt lönsamt med byggnadsvård
Tack vare den nya satsningen på bidragsfastigheterna finns nu ökade möjligheter att göra renoveringar där de behövs som mest. Den ger också välbehövliga jobbtillfällen inom byggsektorn runt om i landet. Att vårda gamla byggnader i stället för att bygga nytt är hållbart och klimatsmart. Det är också långsiktigt lönsamt, såväl ekonomiskt som kulturellt. Genom att bruka fastigheterna, hålla dem i fint skick och försöka hitta aktuella användningsområden skapas hela tiden nya berättelser. Innerlig omtanke om dessa byggnader har stor betydelse för vår tid och kommande generationer. Kulturarvet är helt enkelt en ovärderlig skatt för alla oss som bor och lever i Sverige.
Centerpartist: ”EBO-lagen skadar både asylsökande och det svenska samhället”
S-studenter: Vi kräver byggreformer i S-skuggbudgeten
