Brist på svenskar i EU-systemet – så ska trenden vändas

Det började så bra. När Sverige gick med i EU 1995 och var det många svenskar som sökte sig till en karriär i EU:s institutioner – men sedan dess har intresset bland svenskar för att jobba inom EU varit svalt. Resultatet är att Sverige sedan flera år är underrepresenterat bland anställda i EU-systemet.

Medan målsättningen är att svenskar ska utgöra 2,7 procent av EU-institutionernas personal har andelen svenskar i EU-kommissionen, som är den av institutionerna med flest anställda, de senaste åren legat runt enbart 1,6 procent.

De kommande åren går även många av de svenskar som kom in i systemet på 1990-talet i pension. Av dessa sitter en betydande del på chefspositioner – en grupp anställda där svenskarna idag trots allt är bra representerade.

– Prognosen är dålig om inget görs, säger Göran von Sydow, statsvetare och chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps), om situationen.

Svenska intressen på spel

Varför är då det här ett problem? Göran von Sydow ser framför allt två aspekter.

– När man som svensk jobbar på EU-institutionerna är man ju primärt europeisk tjänsteperson, men ur ett svenskt perspektiv så ger det möjligheter till, om inte direkt inflytande, så åtminstone insyn och förutsättningar för att sätta svensk prägel på EU totalt sett, säger han.

Det är också en fråga om EU:s legitimitet och förtroende för institutionerna.

– Sammansättningen på EU:s institutioner ska i någon mån återspegla sammansättningen av EU, säger Göran von Sydow.

Matilda Rotkirch, som sedan december har uppdraget att främja rekryteringen av svenskar till EU-institutionerna vid Sveriges EU-representation i Bryssel, är inne på samma linje.

– Det är ett legitimitetsproblem för EU om man inte har personal från alla länder. Institutionerna ska återspegla samhället, säger hon och understryker även hon den strategiska betydelsen för Sverige att ha svenskar med inblick, inflytande och information inifrån EU-systemet.

Dåligt intresse

Exakt varför så få svenskar söker sig till en EU-karriär är svårt att slå fast – många faktorer tycks spela in.

Göran von Sydow tror att en av förklaringarna är att kunskapen om att de här möjligheterna finns är låg och att informationen om det inte riktigt når ut. Men även att intresset bland svenskar att jobba inom EU av olika anledningar är lågt.

– Det kan ju beror på olika saker: att man inte har så stort intresse av EU-frågor eller att man har goda förutsättningar för goda karriärer i Sverige under bra villkor, säger han.Att EU ibland ses som hierarktiskt och byråkratiskt bland svenskar är en annan förklaring som ofta lyfts fram, men även språkaspekten där bilden av franskspråkig arbetsmiljö avskräcker.

En ytterligare tröskel för att ta sig in i EU-systemet är att man för att bli fast anställd måste genomgå ett särskilt uttagningssprov: ett prov som idag omfattar flera olika delar och etapper och där processen ibland kan ta flera år innan man når fram till anställning.

– Vi svenskar är inte vana vid den typen av rekryteringsprocesser. Att processen är så utdragen har varit ett stort problem när det gäller att sälja in en karriär i EU, säger Matilda Rotkirch.

Bättre information och enklare prov

En rad initiativ har tagits de senaste åren för att vända trenden.

2018 antog den dåvarande svenska regeringen en strategi för att locka fler svenskar till EU. Bland annat tillfördes en extra budget till att skicka ut fler nationella experter från regeringskansliet för att jobba i EU-systemet och informationsinsatser har trappats upp i samarbete med Universitets- och högskolerådet för att bättre nå ut om karriärsmöjligheterna.

Därtill inrättades en heltidstjänst vid Sveriges EU-representation i Bryssel för att just främja den svenska rekryteringen till EU-jobb – den tjänst som Matilda Rotkirch nu tillträtt.Förra våren antog EU-kommissionen å sin sida en ny HR-strategi där ett specifikt uttalat mål var att uppnå en bättre geografisk balans bland sina anställda. En del i detta var att ta fram nationella handlingplaner för de länder med underskott av personal, som Sverige och Danmark. Dessa planer håller just nu på att utformas och ska presenteras senare i vår.

I dagarna togs dessutom ett beslut just om att förenkla anställningsproven för att underlätta och korta ner urvalsprocessen – något som Sverige också har lyft fram som en viktig åtgärd i sin dialog med kommissionen. Den nya modellen ska börja tillämpas redan i vår.

– Vi hoppas att den kommer bidra till att fler svenskar söker och klarar uttagningsproven, säger Matilda Rotkirch.

charlotta@altinget.se