Roswall föreslås bli ny miljökommissionär

Jessika Roswall föreslås bli EU-kommissionär med ansvar för miljö, vatten och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi. "En stor prioritet för de år vi har framför oss", säger kommissionens ordförande Ursula von der Leyen om uppdraget. 

BRYSSEL. Det blir miljöportföljen som blir svenska Jessika Roswalls roll i den kommande EU-kommissionen. Det stod klart när kommissionsordföranden Ursula von der Leyen på tisdagen, efter viss försening, lade fram sin plan på nästa EU-kommission. 

Roswall kommer även vara ansvarig för vatten och cirkulär ekonomi. 

– Hon kommer att ha ett viktigt jobb för att bevara vår miljö och sätta naturen på balansräkningen, sade Ursula von der Leyen. 

– Hon kommer att bidra till att utveckla en mer cirkulär, mer konkurrenskraftig ekonomi och hon kommer att leda arbetet med vattenresiliens som är en stor prioritet för de år vi har framför oss. 

Den tunga klimatfrågan kommer inte att ingå i Roswalls ansvarsområde. Det blir den nederländska kandidaten Wopke Hoekstra som får det på sitt bord.

"Central för konkurrenskraften"

Den tidigare EU-ministern Jessika Roswall (M) säger till Altinget att hon är mycket glad över uppdraget. 

”Jag är mycket hedrad och glad över att ha fått förtroendet från Ursula von der Leyen att ansvara för miljö, hållbart nyttjande av vatten och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi”, säger hon i en skriftlig kommentar. 

Roswall hade i förhandsspekulationerna tippats få ansvar för inre marknad, konkurrenskraft eller utvidgningsfrågan. Nu blir det alltså miljö som blir hennes fokus. 

Hon drar dock själv koppling till konkurrenskraftsfrågan i sin nya portfölj. 

”Den här portföljen är central för omställningen och för att stärka EU:s konkurrenskraft”, skriver hon till Altinget. 

{{toplink}}

Även statsminister Ulf Kristersson (M) är nöjd med Sveriges kommissionärspost. 

”Det är en tung portfölj och en viktig prioritet för Sverige. Miljö- och klimatfrågorna tillhör EU:s viktigaste frågor. Den gröna omställningen måste gå hand i hand med ekonomisk tillväxt och EU konkurrerar med resten av världen”, skriver han på Instagram

Jessica Rosencrantz (M) har tagit över som ny EU-minister efter Roswall.

”Det är glädjande att Jessika Roswall får ansvar för den viktiga frågan om hur den gröna omställningen blir konkurrenskraftig. Under henne kommer centrala delar av miljölagstiftningen ligga, med frågor som är viktiga för Sverige och högt prioriterade av regeringen”, skriver hon i en kommentar till Altinget.

Socialdemokraternas toppnamn i Bryssel, EU-parlamentarikern Heléne Fritzon, är inte lika nöjd.

”Jessika Roswall föreslås få en svag och smal portfölj. Det här är ett misslyckande för Sverige och ytterst för Sveriges regering”, skriver hon på X

Centerpartisten och EU-parlamentarikern Emma Wiesner tycker dock att Sverige har fått en viktig portfölj.  

– Det var kanske inte en lika stark portfölj som vi hade hoppats på men likväl en viktig portfölj, inte minst vad gäller arbetet med vattenfrågorna, sade hon på en pressträff i Strasbourg på tisdagen.

Wiesner pekar också på ”det viktiga arbetet med miljöportföljen” och inte minst utmaningarna med implemeteringen av naturestaureringsdirektivet.

– Där ska det blir intressant att se hur hon tar sig an den utmaningen där Sverige och Moderaterna har varit väldigt kritiska. Där ser vi att det finns potential att göra förbättringar. Det ska bli intressant att se hur hon hanterar den portföljen, sade hon. 

Säkra vattentillgångar

I sin uppdragsbeskrivning till Roswall drar von der Leyen upp vilka prioriteringar som svenskan ska fokusera på i sitt jobb. 

Det saknas inte frågor för Jessika Roswall att hugga in på inom sin nya portfölj. 

Frågan om att skapa säkrare vattentillgångar är inte en särskilt prioriterad fråga för just Sverige. Men i större delar av unionen är det ett växande problem – och den strategiska agendan pekade ut att översvämnings- och hanteringen av torka som en prioriterad fråga.

I miljö- och cirkulära ekonomifilen ingår bland annat frågan om ytterligare skärpt avfallshantering, och till viss del även kemikaliepolitiken – där en revidering av övergripande Reach-lagstiftningen varit ett prioriterat ämne för Sverige.

Ursula von der Leyen har strukturerat sin kommission utifrån de politiska prioriteringar som hon presenterade i somras. Övergripande fokus ligger på välstånd, säkerhet och demokrati – något som alla kommissionärerna i sitt jobb ska bidra till.{{toplink}}

Inte helt jämställd kommission

Den nya föreslagna kommissionen består av 11 kvinnor och 16 män – det vill säga 40 procent av kommissionärerna är kvinnor, inte 50 procent som var von der Leyens mål.

Ursula von der Leyen själv påpekar att det till en början bara var 22 procent kvinnor bland de initialt föreslagna kandidaterna.

– Detta var helt oacceptabelt. Så jag arbetade intensivt med medlemsländerna och vi kunde förbättra andelen till 40 procent kvinnor och 60 procent män. Det visar att även om vi har uppnått mycket finns det fortfarande så mycket mer att göra, konstaterade hon. 

Vad händer nu?

Innan den nya EU-kommissionen kan tillträda måste den först godkännas av EU-parlamentet. Varje kommissionärskandidat måste först genomgå tuffa utfrågningar i det utskott i parlamentet som ansvarar för det relevanta ämnesområdet – i Roswalls fall handlar det alltså om miljöutskottet. Utfrågningarna handlar både om allmän EU-kompetens och specifik kunskap inom sitt sakområde.

Parlamentet kan bara godkänna den nya EU-kommissionen i sin helhet, men om parlamentet indikerar att det är en viss kommissionär som inte håller måttet brukar just denna bytas ut så att inte hela kommissionen får tummen ner.

Forrige artikel Energi- och klimatkopplet granskat –  men de som vill se mer får vänta Energi- och klimatkopplet granskat – men de som vill se mer får vänta Næste artikel Nya kommissionen: Uppdragen, styrkorna och svagheterna Nya kommissionen: Uppdragen, styrkorna och svagheterna
Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Jessika Roswalls utnämning till miljökommissionär möts med skepsis från miljörörelsen. Flera miljöorganisationer ser henne inte som en grön profil och är oroliga för vad det innebär för den europeiska miljöpolitiken de kommande fem åren.