Kommissionen varnar Sverige: Undvik ”orimlig påverkan” på civilsamhället
(Foto: Johan Nilsson/TT)
Efter nedskärningarna uppmanar EU-kommissionen Sverige att inte genomföra reformer som påverkar det civila samhället ”orimligt mycket”. Även Institutet för mänskliga rättigheter pekar på utmaningar.
Under sommaren publicerade EU-kommissionen sin årliga granskning av hur medlems- och kandidatländerna efterföljer rättsstatens principer. Sverige får ett i huvudsak högt betyg, men kommissionen skriver: ”Utrymmet för det civila samhället är fortfarande öppet, även om en kombination av nedskärningar i finansieringen och snabbare remisstider påverkar vissa delar av det civila samhället.” EU-kommissionen rekommenderar Sverige att inte låta reformer av civilsamhället påverka det i orimlig utsträckning.
Kommissionen har under sitt besök i landet fått information från Institutet för mänskliga rättigheter, Forum och Civil Rights Defenders.
”Vi har framfört att civilsamhällets organisationer under 2023 alltmer har upplevt en osäkerhet i finansieringen vilket påverkar deras verksamhet. Till exempel har finansieringen av organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete skurits ner. Det finansiella stödet till etniska organisationer har tagits bort och stödet till studieförbunden har minskat”, skriver MR-institutets direktör Fredrik Malmberg i ett mejl till Altinget.
Malmberg menar att det har skett en förskjutning från ”röst” till ”tjänst”. De organisationer som är röstbärare försvagas, medan civilsamhällesorganisationer som är tjänste- och serviceleverantörer har fått ökat stöd.
”Hat och hot riktade mot medlemmar och företrädare för organisationer i det civila samhället har fortsatt att vara ett stort problem och detta innebär inte bara utmaningar för organisationerna själva, utan även för samhället som helhet om röster tystas”, skriver Malmberg.
Menar MR-institutet att rättsstaten är hotad av civilsamhällesreformerna?
”De utmaningar som civilsamhällesorganisationer står inför kring osäkerheten i finansieringen kan till exempel påverka deras möjligheter att fullgöra sin roll i samhället. Till exempel kan den snabba lagstiftningstakten leda till att civilsamhällesorganisationer i en ansträngd ekonomisk situation får allt svårare att delta i processer, eller så tystnar deras röst i samhället på grund av det hot och hat som riktas mot dem.”
Jessika Roswall, fram tills nyligen EU-minister och regeringens kandidat till ny EU-kommissionär, svarar även hon skriftligt, när hon får frågan om hur hon ser på rapporten.
”När det gäller rekommendationen om civilsamhällets villkor är det viktigt att ett nytt demokrativillkor kommer på plats. Regeringen valde 2022 att göra ett omtag kring detta, återkallade den tidigare regeringens proposition och genomförde sakråd med civilsamhället för att ta del av deras synpunkter inför att en ny proposition togs fram”, skriver hon till Altinget.
Rättssäkra villkor
Hon lyfter också vikten av att statsbidrag till det civila samhället är enhetliga, att villkoren är rättssäkra, samtidigt som det är prioriterat att säkerställa att statliga pengar inte går till organisationer och föreningar som främjar extremism, undergräver demokratin eller agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar.
”Därför kommer ett demokrativillkor att föras in i förordningar som reglerar statlig bidragsgivning till civilsamhället. Det bidrar till att öka både bidragsgivningens och civilsamhällets legitimitet, och kommer att ge bättre verktyg till de myndigheter och organisationer som fördelar medel så att det blir rätt och riktigt”, skriver Roswall.
Årets rapport var den femte i sitt slag. Från och med 2022 innehåller landrapporterna, utöver granskningen av hur rättsstatens principer efterlevs, även rekommendationer till EU:s medlemsstater. 2023 var därmed den första uppföljningen. Där konstaterade Europeiska revisionsrätten att 11 procent av rekommendationerna hade genomförts fullt ut, 55 procent delvis, och i 34 procent av fallen hade inga framsteg gjorts.
Nytt för i år är att även fyra kandidatländer ingår i rapporten.
Grönländsk bojkott fortsätter – regeringschef dissar ordförandeskap
Veckan i EU: Kraftmätning om den nya kommissionen och minimilöner prövas i EU-domstolen
