Chockförslaget: Massiv investeringsplan för att rädda EU från utländsk konkurrens

BRYSSEL. Om Europa ska undvika att helt hamna efter Kina och USA måste vi tänka och göra saker radikalt annorlunda – och mycket mer gemensamt än i dag. Det finns också ett behov av att investera mycket mer pengar.

Det är den viktigaste slutsatsen i en efterlängtad och ambitiös ny expertrapport, som EU-kommissionens ordförande just har fått från toppekonomen Mario Draghi.

I rapporten ger Draghi sin diagnos av varför den europeiska ekonomin är sjuk jämfört med den amerikanska och kinesiska – och sin syn på hur EU kan komma upp i sadeln igen.

Sedan juni har rapporten skjutits upp flera gånger, men på måndagen kunde den tidigare chefen för Europeiska centralbanken tillika Italiens tidigare premiärminister framträda inför pressen i Bryssel och presentera sin analys.

Och han efterlyser både reformer och stora satsningar: Medlemsländernas vetorätt måste begränsas för att EU ska kunna fatta beslut mer effektivt – och så måste det göras stora satsningar på till exempel digital och grön omställning.

Samtidigt innebär det att Europa kommer att behöva göra investeringar motsvarande fem procent av unionens totala BNP årligen. Det är investeringar av en storleksordning som Europa inte har sett sedan 1960- och 1970-talen, säger Mario Draghi.

Draghi använde också ett ännu äldre exempel för att illustrera den enorma investeringsskala som han nu efterlyser:

– Jag tycker om att göra den här jämförelsen: De investeringar som amerikanerna gjorde genom Marshallplanen efter andra världskriget uppgick bara till 1–2 procent av BNP, säger han.

Tankeställare

Ändå är det inte så konstigt att Mario Draghi föreslår den här typen av saker, enligt Rasmus Egmont Foss, analytiker på Tankesmedjan Europa. Redan i våras började Draghi lufta sina tankar om ”radikala förändringar i Europa” i en serie tal som Egmont Foss har granskat inför publiceringen av rapporten.

Men det är ett slagkraftigt budskap som italienaren kommer med:

– Det är svåra frågor som ger anledning till eftertanke – inte minst bland europeiska politiker, säger Rasmus Egmont Foss.

Enligt Mario Draghi är EU alldeles för splittrat. Nationella intressen spelar en alltför stor roll när pengar ska användas, och EU:s initiativ är ofokuserade och dåligt samordnade.

Det gäller till exempel EU:s budgetprogram, men även den europeiska kapitalmarknaden är starkt splittrad, menar han.

– Hans analys är att vi egentligen bara kan gå med i den internationella kampen och stärka vår konkurrenskraft genom att skapa en genuint europeisk strategi – att helt enkelt göra saker tillsammans, säger Rasmus Egmont Foss.

Gemensam skuld ett medel – inte ett mål

Rapporten lämnar dock två stora öppna frågor:

Hur ska uppsvinget för EU:s konkurrenskraft finansieras? Och hur kan man förbättra samordningen mellan medlemsländerna?

Med dessa frågor snuddar Mario Draghi vid de grundläggande premisserna för det europeiska samarbetet i dag: Hur mycket makt EU ska ha att bestämma över medlemsländerna, och vad kommissionen ska kunna fatta beslut om.

Men också hur EU får sina medel – genom medlemsländernas nationella budgetar eller genom att kunna driva in EU-skatter eller ta gemensamma lån.

– Det kommer att skapa enorma politiska bråk om man går in och rör vid den politik som Draghi kritiserar för att vara ofokuserad och nationellt orienterad. Det kan till exempel vara jordbrukspolitiken, för den är också en del av det löfte man gav till de nya medlemsländerna, säger Rasmus Egmont Foss.

Därför anser han att Mario Draghi har varit klok när han inte insisterat på att han har alla svar. Särskilt när det gäller att finansiera Europas ekonomiska utveckling.

– På presskonferensen presenterade Draghi sin analys av vad som krävs i form av investeringar för att lösa problemet. Men han var också tydlig med att även om han själv anser att EU bör ta fler gemensamma lån så är det inte ett mål i sig, utan bara ett medel. Om europeiska politiker kan hitta en annan väg så kan de också göra det, fortsätter Egmont Foss.

Artikeln är översatt och omarbetad från Altinget.dk.