Busch försvarar ordförandeskapsvinster: Fortsätter prata med alla

Samtidigt som ministerrådet internt nu försöker hamra fram ny acceptans inom elmarknadsreformen och kritiska råvaruakten – som båda las fram under det svenska ordförandeskapet och nu slutförhandlas – fortsätter den tidigare ordföranden i ministerrådet Ebba Busch att försöka bevaka de egna vinsterna hittills.

– Man vet var man ska, och försöker att få alla i den riktningen, och prata med alla. Det gjorde jag då, och det är det jag försöker med fortfarande, säger energi- och näringsministern (KD) till Altinget.

Det är framför allt i det senare lagförslaget, förkortat CRMA, som det pekats ut att det svenska ordförandeskapet kan få flera stora vinster att dra hem. För frågan om att underlätta för expansion av gruvnäring ses som central ur flera perspektiv för den svenska regeringen.

Det var inte för inte som ordförandeskapet inleddes med bland annat ett besök i LKAB:s gruva i Kiruna.

– Det blir ingen grön omställning utan gruvnäringen. EU kan hälsa hem om det inte är så att vi använder den guldgruva som bokstavligt talat finns i våra medlemsländer, inte minst i Sverige, säger Ebba Busch till Altinget och fortsätter:

– Nu så går alldeles för mycket via Kina. Ska vi klara av att växla upp vårt egna arbete med den gröna omställningen, så är perspektivskiftet (via förslaget) grunden för den stora vinsten.

Alla bitar inte lika lockande

Det har bland annat varit centralt för Sverige i förhandlingen att få igenom förslagen som ska göra att det ställs krav på att myndigheter ska ha en mer ”underlättande” roll i tillståndsprocessen.

{{toplink}}

Rådet går dock inte lika långt som att sätta upp en ”one-stop-shop” som föreslogs från början av EU-kommissionen i förslaget i mars.

Men i den linje som togs under det svenska ordförandeskapets sista dag fanns det fortsatt viktiga skrivningar som skulle skruva även på den svenska tillståndsapparaten.

Men ni städade samtidigt bort saker i grundförslaget, såsom att en frånvaro av besked från myndigheterna skulle innebära ett ja automatiskt. Vad ser du viktigt att försvara nu i slutförhandlingen?

– Det är klart att vi har en högre krav om bearbetningsmålet, som medlemsländerna vill få upp till 50 procent. Det skulle jag säga är det viktigaste på makronivån, säger Busch, och syftar till det delmål som syftar till att öka bearbetningen i unionen av de råvaror som behövs i flera av de viktigare produkterna i den ”gröna omställningen”.

– Sedan är det en del i ställningstagandena från EU-parlamentet som vi följer väldigt noga, och kommunicerar med via de ingångar vi har i parlamentet, och övriga rådsmedlemmar.

Det handlar bland annat om det ska vara krav på vissa tidsgränser för när ett beslut ska ges från myndigheter, där exempelvis det i Sverige ses som prioriterat att konsultationsordningen i miljötillståndsprocessen inte ska föras in bland de olika tidsgränser som föreslås.

– Landar de fel riskerar vi att inte lyckas med de delarna som hela CRMA är till för. Men arbete pågår där, så vi får se var de landar där, säger Ebba Busch till Altinget,
och syftar på den kommande trilogen nästa vecka.

Bröt dödläge med fossil öppning

Samtidigt går elmarknadsregelverksförhandlingarna också in i slutspurt. Efter en låsning i rådet som stoppade en överenskommelse redan i juni lösts upp, sitter nu lagstiftarna i slutförhandlingar. 

Här har energi- och näringsministern kritiserats för att hon gick fram på en kompromiss där det fortsatt ska vara möjligt att långt framöver kunna upphandla fossil energiproduktion som kapacitetsmekanismer – vilket är tjänster likt dem som upphandlas från Karlshamnsverket – som ska fungera understödjande för att stabilisera elnäten när de är särskilt ansträngda.

– Att fossila subsidier finns med, och att det var Sverige som la fram det, är anmärkningsvärt. Säger man sig vilja ha en fossilfri elsektor, så är det en typiskt dålig idé att stoppa in stöd för det motsatta, har bland andra Jakop Dalunde från MP sagt till Altinget.{{toplink}}

Här ser Busch dock att det var en nödvändig åtgärd för att lösa upp delar av det låsta förhandlingsläget.

– Det är ju ett förhållandevis liten kompromiss för övriga stater, men en viktig vinst för Polen. Det gjorde att vi kunde bryta det dödläge som var i förhandlingarna då, och få loss Polen, säger Busch till Altinget och fortsätter:

– Jag skulle säga att det skulle ha en väldigt liten påverkan, och liten verklig inverkan på utsläppen. Men samtidigt löste det en väldigt viktig kritisk försörjningstrygghetsfråga för Polen, och möjliggjorde en majoritet framåt.

Ny giv när alla ska enas

Det är dock inte självklart att den kompromissen överlever i slutförhandlingarna, då EU-parlamentet och kommissionen inte förespråkar det. Men samtidigt finns det andra punkter som den svenska regeringen nu gärna ser kommer in i paketet, som inte heller kom från den egna rådspositionen.

Det rör bland annat möjligheterna att tvinga elnätsleverantörer att erbjuda kunder att ansluta sig till näten – även om det inte finns kapacitet för att fullt ut möta kundernas behov vid topplasttimmar.

Dessa ”flexibla anslutningsavtal” ska vara temporära till dess att elnätsutbyggnaden är fullt utbyggd, och ställer som krav på kunden att de ska anpassa sin konsumtion för att inte belasta näten när de är trängda.

Därutöver är det oklart om rådspositionen om en treårs-tidsgräns för införandet av en enda stödform för utbyggnad av ny elproduktion som rådet antog, är prioriterad att försvara i slutförhandlingen för svensk del. 

Hur ser du att den positionen påverkar Tidöpartiernas planer på att få till ny kärnkraft?

– Jag skulle säga att det är en jättevinst att vi överhuvudtaget har med kärnkraften i den här delen. Man måste ändå säga att för kärnkraftsländerna så blev det en stor vinst. Dels i hur intäkterna till staten får omfördelas, att de inte ska bara gå till ett förtäckt statsstöd för enskilda företag, utan det ska omfördelas automatiskt till alla kunder, säger Busch till Altinget och fortsätter:

– Dels att de också kan användas till befintlig kärnkraft, men också ny kärnkraft. Så jag skulle säga att på det stora hela är det en väldigt stor öppnad möjlighet för Tidöpartierna. Som vi ju inte dömts av ännu. Jag ser fram emot att presentera en hel grund till färdplan för ny kärnkraft i Sverige. Och då får vi återkomma till finansieringsfrågorna.

{{toplink}}

jacob@altinget.se