Calmfors vill se ny utredning om euron
Senast ett svenskt euromedlemskap utreddes var 1996. Lars Calmfors som var ordförande för den så kallade ”Calmforsrapporten” tycker att det är hög tid att utreda frågan igen. ”Någonting som gjordes för nästan 30 år sedan kan inte vara facit för i dag”, säger han till Altinget.
Det har i år gått 20 år sedan svenskarna i en folkomröstning sa nej till att införa euron som valuta. Diskussionen om euron hade pågått ytterligare år dessförinnan. Efter att Sverige blivit medlem i EU den 1 januari 1995 tillsatte den dåvarande finansministern Göran Persson (S) en utredning för att ”Utreda konsekvenserna av en eventuell svensk anslutning till den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU).”.
Kommittén med forskare som tog sin an frågan leddes av professorn i nationalekonomi Lars Calmfors. Utredningen presenterades 1996 och har kallats för ”Calmforsrapporten”. Den kom fram till att nackdelarna var större än fördelarna, åtminstone i det korta perspektivet:
”Vår helhetsbedömning av såväl de ekonomiska som de politiska argumenten är att de faktorer som talar emot svenskt deltagande redan i första omgången 1999 är starkare än de faktorer som talar för.”
Däremot var kommittén mer positiv till att införa euron ”på några års sikt”.
Ny spelplan
I dag vill dess ordförande Lars Calmfors att en ny utredning görs.
– Någonting som gjordes för nästan 30 år sedan kan inte vara facit för i dag. Även om en hel del argument och slutsatser står sig, säger han till Altinget.
Calmfors betonar att han inte aspirerar på att själv återigen vara utredare. Men han lyfter fram flera aspekter som en utredning skulle behöva titta på med nya ögon. Bland annat hur frågan påverkats av de nya institutioner som växt fram efter eurokrisen och införandet av återhämtningsfonden i kölvattnet av pandemin.
– Inget av det fanns på bordet 1995/96. Det var inget man kunde se framför sig och bankunionen var det inte heller någon som tänkte på då.
Att den förra utredningen skrevs före euron ens existerade är en annan anledning till att det behövs en ny utredning menar Calmfors.
– I dag kan vi utvärdera på ett annat sätt hur handel och tillväxt har utvecklats. Det är en svår forskningsfråga, men vi har ändå data så man kan göra mycket mer än vad vi kunde göra när vi tittade på det i förväg.
Finanspolitiken
Också den ekonomiska spelplanen i Sverige har förändrats sedan mitten av 1990-talet. Då var Sverige ännu inte färdigt med uppstädningen av de offentliga finanserna vilket begränsade möjligheten att använda finanspolitiken som stabilisator på det sätt som går i dag.
– När vi gjorde EMU-utredningen var det inte på bordet att vi skulle klara en annan konjunkturutveckling med finanspolitiken. För då var vi ju ett statsfinansiellt krisland. I dag har vi väldigt starka offentliga finanser. Det gör att vi skulle kunna parera störningar i högre grad med finanspolitiken i dag, säger Calmfors.
Sverige utan undantag
En vanlig missuppfattning är att Sverige inte är medlem i EMU. Det är vi i egenskap av EU-land. Folkomröstningen gällde om Sverige skulle vara med i det sista steget och införa euron som valuta. Egentligen är Sverige tvingat att anta euron som valuta eftersom vi uppfyller kriterierna. EU-kommissionens dåvarande ordförande Jean-Claude Juncker lyfte det i sitt State of the Union-tal 2017. Men dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) gav svar på tal i en intervju med Altinget.
– Jag kan inte se den situationen när EU ska tvinga oss in. Hur ska det gå till? Ska man byta ut mynt eller sedlar i Sverige och säga att nu har ni en annan valuta? De flesta förstår ju att om vi nu har haft en folkomröstning som har sagt nej så är det en fruktlös diskussion, sa Löfven då.
Dansk lösning
I dag är det bara ett land, Danmark, som formellt är undantaget att ha euron. Landet har också valt att behålla sin danska krona men i stället knutit den till euron.
Det upplägget ser dock Calmfors som den sämsta lösningen.
– De får på sätt och vis nackdelarna av att vara med. De kan inte föra någon egen penningpolitik och de får inte vara med och besluta om den gemensamma penningpolitiken utan de måste bara följa. De får inte heller fördelarna att de, vid en kris, kan deprecera valutan och föra en egen penningpolitik, säger han och fortsätter:
– Antingen ska man vara utanför och ha en flytande kurs som vi har och ett eget inflationsmål. Eller också så ska man vara med så att man också får vara med och bestämma om den gemensamma politiken. Jag tycker inte att Danmarks val är något bra.
Nya Brexitavtalet om Nordirland: EU och Storbritannien talar om ett ”nytt kapitel”
SKR: EU-lag om handläggningstider för bygglov överflödig
