EU ger sig in i den globala striden om mikrochips
Med en ny överenskommelse slänger EU nu in miljarder i kampen för att öka den europeiska produktionen av mikrochips, som har blivit centrala i en global teknisk kapplöpning mellan inte minst USA och Kina.
Af Sine Riis Lund
journalist och redaktör Altinget.dk
Europa försöker nu ge sig in i den globala striden om det lilla men otroligt viktiga mikrochip som finns i praktiskt taget all elektronik vi använder i vardagen, oavsett om det är mobiltelefoner, spelkonsoler, hörapparater, bilar, tvättmaskiner eller drönare.
I tisdags enades Europaparlamentet och medlemsländerna om en ny lag om mikrochips, den så kallade European Chips Act. Avtalet kommer att bidra till att fördubbla EU:s nuvarande globala marknadsandel till 20 procent till 2030 och bidra till att förhindra en försörjningskris i Europa.
– Målet är att vi, i en krissituation som den vi upplevde förra året med kriget i Ukraina, ska kunna säkerställa en miniminivå av mikrochipproduktion i EU, och också arbeta ännu närmare med likasinnade partner, sade Dan Nica, den rumänske socialdemokratiske ledamot som har varit Europaparlamentets huvudförhandlare, vid en pressträff.
37 miljarder till forskning
EU kommer att göra det gynnsamt att investera i chips i Europa, bland annat genom att påskynda godkännandeprocesser för produktion.
Kompetenscentrum kommer också att inrättas i hela Europa för att ge tillgång till teknisk expertis. Stöd kommer också att ges till små och medelstora företag, särskilt inom chipdesign, för att främja innovation.
Dan Nica förklarade vidare att parlamentet har fått beloppet höjt så att omkring 37 miljarder kronor nu avsätts från EU:s budget till forskning och innovation relaterat till chips – även kallat halvledare.
– Det ger EU en verklig chans att konkurrera globalt, sade han.
EU räknar med att initiativet därutöver kommer att mobilisera runt 485 miljarder kronor i offentliga och privata investeringar.
Det finns dock andra politiker som är besvikna över den tilldelade budgeten.
– Även om vi har gjort betydande förbättringar är det ett område som fortsatt är en besvikelse och det är den budget som har anslagits, särskilt för forskning och utveckling. Detta är ett symptom på en mycket större utmaning för EU:s budget, som måste hanteras direkt om EU ska kunna tala om att göra vår kontinent till ett nav för teknisk innovation, sade bulgariska ledamoten Eva Maydell, som förhandlade för den borgerliga gruppen EPP.
Storpolitik och osunt beroende
Chips har blivit storpolitik och en fråga för en global teknologisk kapplöpning mellan inte minst USA och Kina. Under coronakrisen gick det på allvar upp för EU hur beroende vi är av ett begränsat antal leverantörer utanför EU, i synnerhet av Taiwan och Sydostasien för produktionen av chips – och av USA för deras design. Både industrin och strategiska sektorer som hälso-, försvars- och energisektorn drabbades av försörjningsavbrott och brist under krisen.
Med utvecklingen av artificiell intelligens, 5G-nät och sakernas internet förväntas både efterfrågan och marknadsmöjligheter för chips och halvledare bara växa.
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) ser också stora möjligheter i överenskommelsen.
”Överenskommelsen är av yttersta vikt för den gröna och digitala omställningen, samtidigt som den säkrar EU:s motståndskraft i oroliga tider. De nya reglerna utgör en verklig revolution för Europa inom nyckelsektorn för halvledare”, säger hon i ett pressmeddelande från Rådet.
Förutom att främja Europas produktion och innovation kommer EU att skapa ett övervaknings- och krishanteringssystem för att kunna förutse försörjningsbrister, men också införa eventuella nödåtgärder i händelse av en kritisk brist.
Det informella avtalet måste nu godkännas av parlamentet och Rådet för att träda i kraft.{{toplink}}
Artikeln är översatt och publicerades först på Altinget.dk.
Danmarks utrikesminister tror inte att Ukraina är med i EU om fem år
Migrationsministern om SD-hotet: ”Vi har precis samma ingångsläge”
