EU-ministern sågar systemet med spetskandidater
MAKTKAMP. Ursula von der Leyen har nominerats av Europeiska rådet till ny kommissionsordförande. EU-minister Hans Dahlgren (S) tycker att det är bra att rådet struntar i spetskandidaterna.
Efter långa förhandlingar i Europeiska rådet, där EU:s stats- och regeringschefer är representerade, landade till slut förslaget på Tysklands försvarsminister Ursula von der Leyen som ny kommissionsordförande.
Därmed struntade rådet i, det av Europaparlamentet omhuldade, systemet med spetskandidater. Principen bakom systemet är att partigrupperna inför EU-valet nominerar en spetskandidat. Kandidaten vars grupp blir störst i valet blir kommissionsordförande.
Altinget förklarar: Så fungerar spetskandidatsystemet
Förra Europaparlamentsvalet 2014 var första gången det användes och då blev EPP-gruppens spetskandidat Jean-Claude Juncker mycket riktigt kommissionsordförande.
Inför årets val var Manfred Weber EPP-gruppens spetskandidat. Men trots att gruppen blev störst valde rådet en annan kandidat, från samma partigrupp som Weber.
Dahlgren positiv
En som inte sörjer det beslutet är Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S).
– Det är nog ganska bra. Det här spetskandidatsystemet, även om Europaparlamentet är stark anhängare av det, gör ju att man låser valet till bara några enstaka personer. Jag menar att det här är ett så viktigt uppdrag att vara ordförande i Europeiska kommissionen att där måste Europeiska rådet ha full handlingsfrihet att välja den person som de bedömer vara mest erfaren, kompetent och mest skickad att få det här tunga jobbet. Nu blev utfallet det här, säger han till Altinget.
Legitimitet
Tanken med spetskandidatsystemet var från början att det skulle öka den demokratiska legitimiteten, genom en tydligare koppling mellan Europaparlamentet, folkviljan och topposterna i unionen. Men att den demokratiska legitimiteten skulle få stryka på foten i och med rådets nobb av Manfred Weber tror inte Dahlgren.
– Om du skulle fråga svenska väljare som deltog i valet här i slutet av maj om de visste vem de röstade på som spetskandidat så tror jag inte att det var särskilt många som visste det. Så den demokratiska legitimiteten är nog ganska tunn i så fall, säger han.
Val i nästa vecka
För att Ursula von der Leyen ska bli kommissionsordförande måste Europaparlamentet godkänna henne. Den omröstningen kommer troligtvis att hållas på tisdag i nästa vecka. Vänstergruppen och den gröna gruppen har gått ut med att de kommer att rösta nej. Den svenska EU-parlamentarikern Malin Björk (V) frågade ut von der Leyen häromdagen. Det fick henne inte att ändra uppfattning.
– För det första vill von der Leyen gärna att EU blir en militariserad superstat. Under utfrågningen gav hon heller inga konkreta svar på ödesfrågorna för framtiden, vare sig det rörde sig om klimatet, asylrätten, kvinnors rättigheter eller EU:s destruktiva åtstramningspolitik, säger Malin Björk i ett pressmeddelande.
MP kritiskt
Alice Bah Kuhnke (MP) tillhör också de som tänker rösta nej.
“Vi miljöpartister kommer att göra det vi lovade väljarna, vi säger därför nej till kristdemokraten Ursula von der Leyen eftersom klimatkrisen kräver krafttag, inget annat! Och vi är övertygade om att EU kan göra väldigt mycket mer för de människor som lider allra mest.”, skriver hon på Instagram.
Den liberala gruppen “Förnya Europa”, har sagt att de bara kommer rösta ja om von der Leyen höjer klimatambitionerna och ger Margerethe Vestager (gruppens spetskandidat) en starkare position i kommissionen.
Schyman: Sitt kvar, flytta inte på er!
Den nya EU-kommissionen tar form
