EU-parlamentet vill strypa pengar till terrorism

Terrorverksamhet omsätter stora summor pengar, närmare 400 miljoner dollar tvättas i Syrien och Irak för terrorfinansiering, enligt europaparlamentarikern Javier Nart, som ansvarat för parlamentets arbete med frågan.

Nu vill EU-parlamentet att kommissionen och medlemsländerna agerar och stryper pengaflödet. För att komma framåt vill man att underrättelsetjänsterna ska utöka sitt samarbete. Man vill också se att samarbetet inom Europol ökar och att bankinformation snabbare ska kunna delas mellan länderna.

Pengarna blodomloppet

Föredragande och ansvarig för parlamentets arbete med frågan har varit den spanske europaparlamentartikern Javier Nart från den liberala gruppen. Men alla partigrupper har haft så kallade skuggföredragande. För den konservativa gruppens räkning har det ansvaret legat på Lars Adaktusson (KD). Han menar att det är avgörande att EU agerar i den här typen av frågor.

– Det är nödvändigt för att ta sig an den här problematiken. Finansiering av terrorister är blodomloppet i den här typen av verksamhet. Utan ekonomiska resurser går det inte att planera för och genomföra stora terrordåd, säger han till Altinget.

Bollen skickas vidare

I EU är det dock kommissionen som lägger fram lagförslag. Därför ska parlamentets omröstning snarast ses som en uppmaning till kommission och medlemsländer att agera. Det är ingen konkret lagstiftning.

– Min känsla är att frågor om terrorbekämpning och organiserad brottslighet är frågor som det finns ett intresse och en stor vilja att samarbeta kring inom unionen. Både när det gäller medlemsländerna och kommissionen, säger Adaktusson.

EU:s kommissionär för säkerhetsfrågor, Julian King, var på plats i debatten i parlamentet. Han välkomnar parlamentets rekommendationer.

– Terrorister behöver få in medel för att täcka sina logistiska behov och begå attentat. Vi måste kunna spåra och strypa finansieringen. Det handlar om att upptäcka och stoppa terroristerna innan attentaten sker. De senaste attackerna har finansierats med små belopp vilket ställer oss inför nya utmaningar. Brottsbekämpande myndigheter måste ha nödvändiga verktyg för att göra sitt och hålla oss skyddade, sade han.

Brett stöd

I det ansvariga utskottet var det bara en ledamot som röstade emot betänkandet. Också i kammaren gick det igenom med stor majoritet (533 för, 24 emot). Och det beror på att alla inom unionen är överens om det övergripande målet menar Lars Adaktusson.

– När det gäller kampen mot terrorism är naturligtvis alla för att EU ska bli effektivare och att vi ska göra vad vi kan från europeisk sida för att undvika den här typen av fruktansvärda dåd som vi har sett de senaste åren runt om i Europa. Sen är det ju alltid en balansgång mellan öppenhet, integritetsfrågor och de åtgärder som vidtas. Men lyckas man hitta en balans i den typen av åtgärder så tror jag inte i sak att det finns något stort motstånd mot att EU ska agera när det gäller att komma tillrätta med terrorhotet, säger han.

Motiverad överstatlighet

Att frågor ska avgöras på rätt nivå i unionen, för att undvika överstatlighet är en hjärtefråga för den konservativa EPP-gruppen som Lars Adaktusson sitter i. Men i just den här frågan tycker han att det är viktigt att EU agerar på överstatlig nivå.

– Både när det gäller organiserad brottslighet och när det gäller terrorbekämpning så tycker jag att det är bra exempel på områden där vi behöver ett gemensamt samarbete på EU-nivå som är gemensamt och överstatligt, säger han.

Svenska valrörelsen

Lars Adaktusson kandiderar till riksdagen i höstens val. Han tror att han kommer att få anledning till att återkomma till frågan i valrörelsen.

– Absolut. Trygghetsfrågorna är stora frågor i vårt parti. Det här är frågor som måste hanteras på olika nivåer. Både på lokal nivå i kommunerna, men också på nationell nivå och europanivå, säger han.

johan@altinget.se