EU:s svar på USA:s gröna gräddfil – Svenskt Näringsliv ser flera vinster

Frihandelsivrarna har en relativt tung uppförsbacke när det kommer till styrmedel för stunden. Dels för att det ser tufft ut att kunna få till fler ingångar för europeiska producenter att ta del av USA:s stödpaket IRA på lika villkor, dels för att de europeiska regelverken nu också ses som att de sätter upp spärrar mot andra producenter.

I det senare steget kan ytterligare ramar klarna under torsdagen, när EU-regeringarna kan sätta ner foten om sin hållning till den så kallade nettonoll-akten, NZIA.

Där har det bland annat från den större solenergibranschen rests kritik mot att det både i EU-parlamentets och rådets föreslagna position ser ut att sättas upp hinder för att kunna kvalificera sig till bland annat offentliga upphandlingar och auktioner om du inte har en hemvist för produktionen i Europa.

{{toplink}}

I en tvåstegsraket ska regelverket nämligen dels peka ut ett antal tekniker och sektorer som anses kunna bidra till klimatomställningen som ska få extra stöd i vissa steg, dels ge ett antal utpekade ”strategiska projekt” inom dessa tekniker än mer gräddfil i bland annat tillståndsprocesserna.

De övergripande målen är samtidigt att sikta på att öka den inhemska produktionen av dessa tekniker till att nå 40 procent av EU:s behov 2030, vilket bidrar till att frihandelsförespråkare har haft det kämpigt i processen.

”Picking winners”

Stefan Sagebro, expert på industripolitik, konkurrens och statsstöd på Svenskt Näringsliv, är dock bland annat glad för att antalet utpekade strategiska sektorer utvidgats hos båda lagstiftarna. Detta då näringslivsorganisationen generellt egentligen inte vill se något utpekande av ”vinnare”, utan hellre vill se generellt underlättade spelregler.

– Det är bland annat välkommet att alla fossilfria energitekniker nu ingår, såsom också kärnkraften, säger Stefan Sagebro till Altinget.

Det är dock fortsatt oklart om kärnkraftsskrivningarna passerar torsdagens råd. Det var först den 8 november som ens kärnkraften tog sig in bland de stödberättigade teknikerna hos rådets förhandlingar, och det var fortsatt på onsdagen inte klart om de tillföljande hängslena, som ska begränsa tillgången till EU-gemensamma medel, är tillräckliga för att motståndarlägret föranledda av Tyskland ska släppa sin kritik.

”De stora klarar sig redan”

En annan av skrivningarna som anses särskilt relevant att följa upp för näringslivsorganisationen – är de som ställer upp att ett projekt som ska kunna utpekas som strategiskt ska kunna bidra till ”signifikant ökad produktionkapacitet” för att nå de självförsörjningsmål som efterfrågas på de tekniker som har pekats ut. Hos Svenskt Näringsliv befaras det att ”bara drakarna” kommer att få gräddfilen.

– Och är det de typerna av projekt som drivs av stora aktörer som har mest behov av hjälp med finansiering och vägledning av administrativa procedurer och liknande? Jag skulle vilja säga tvärtom.

Det blir därför intressant att se hur det här kommer att fungera i praktiken, fortsätter Sagebro.

– Först och främst: Hur många sådana här projekt blir det? Och är det så att om du är inom den här teknologierna, så måste du i princip göra en sådan här ansökan? För annars hamnar du i någon andra klassens projekt i olika avseenden?

Det leder dels till en administrativ ny börda, vilket beklagas från näringslivsorganisationen, men därefter kan det också få oanade konsekvenser i andra regelverk genom att de utpekade sektorerna får andra gräddfiler i de regelverken.

– Man ser ju det litegrann, i alla fall på EU-nivå, hur man gärna gör hänvisningar mellan olika rättliga initiativ, säger konkurrensexperten.

Sagebro pekar här bland annat på den så kallade STEP-reformen, där 10 miljarder euro ytterligare i EU-stöd ska försöka pumpas in i utpekade sektorer. Han hänvisar även till att STEP-reformen är en försmak på vad som kan vänta i det framtida arbetet med en större suveränitetsfond, som är tänkt att fungera som ett mer uttalat finansiellt stöd motsvarande det i USA.

– Och vi ser det samtidigt i vindpaketet, där EU-kommissionen också uttalat trycker på att medlemsländerna ska använda undantagen i statsstödsreglerna. Jag tycker det är väldigt olämpligt att kommissionen uppmanar medlemsstaterna till det.

Sammantaget kan det leda till en ineffektiv användning av offentliga medel, befarar Sagebro.

– Det finns en risk att projekt kan gynnas från både höger och vänster och att de blir överkompenserade. Det blir då mycket skattepengar som går till ett fåtal projekt utifrån olika typer av stödprogram.

Om medlemsländerna kan samla en kvalificerad majoritet bakom sin position under torsdagen väntas raska slutförhandlingar att inledas mellan lagstiftarna redan i december, med målet att komma överens i februari.

Uppsnabbade och underlättade tillståndsprocesser

Skulle regelverket komma på plats, innebär det samtidigt att flera hjärtefrågor för näringslivsorganisationen får en skjuts.

Det rör bland annat underlättade tillståndsprocesser för de utpekade projekten, som bland annat ska få delvis uppskyndade miljökonsekvensbeskrivningsprocesser, men också sammantaget i ett utgångsläge också omfattas av tidsramar i tillståndsprocessen på mellan 1–1,5 år.

– Det går ju helt i linje med vad vi har jobbat med under längre tid, säger Sagebro.

jacob@altinget.se