Forskare: Begränsat mandat för ny bostadskommissionär 

För första gången någonsin kommer EU att få en bostadskommissionär. Det meddelade Urula von der Leyen när hon tidigare i sommar valdes till ytterligare fem år som EU-kommissionens ordförande. 

– Europa står inför en bostadskris, med människor i alla åldrar och familjer av alla storlekar som drabbas. Priser och hyror skjuter i höjden. Människor kämpar för att hitta billiga bostäder. Det är därför jag för första gången kommer att utse en kommissionsledamot med direkt ansvar för bostäder, sa hon i sitt tal som nyvald ordförande. 

Initiativet sägs vara en eftergift från Ursula von der Leyens sida till S&D som sedan tidigare drivit frågan om en gemensam bostadspolitik. Men det ses också ett svar på de många protester mot höga bostadskostnader som skett i bland annat Amsterdam, Berlin, Lissabon och på Irland den senaste tiden. 

Vad en bostadskommissionär ska göra och många av detaljerna om vad kommissionen kommer att vilja genomföra är ännu oklart. Men det som von der Leyen hittills sagt är att EU ska att ta fram en europeisk plan för bostäder till överkomliga priser, att mer medel från Europeiska investeringsbanken ska kunna gå till investeringar i bostäder och att statsstöden för bostäder ska ses över.  

Inkludera fler grupper

Martin Grander är forskare på institutionen för urbana studier vid Malmö Universitet. Han tycker beskedet att EU kommer att arbeta med bostadspolitik, en fråga där mandatet till största del ligger hos medlemsländerna, är både spännande och uppseendeväckande. 

– Det är en ganska stor nyhet att EU berättar att bostadspolitiken ska bli någonting som EU tänker ha i sin sfär, säger han. 

Ursula von der Leyen vill rikta fokus mot de grupper som idag inte har rätt till särskilda insatser, alltså personer som har ett arbete och en inkomst, men som i allt fler länder ändå fått allt svårare att hitta en bostad.

– Det här är ju någonting som man i EU har identifierat att det sker i hela Europa. Det är inte någonting som vi är ensamma om här i Sverige, utan det är ju ett gemensamt problem.

Så kan det påverka Sverige

Att Ursula von der Leyen kommer att vilja se över statsstödsreglerna för bostäder för att en större målgrupp ska gynnas är delen där det kan bli extra intressant framöver och det som kan komma att påverka Sverige, menar Grander. 

– Medlemsländerna har kunnat subventionera social housing-bostäder. Men det som hon vill göra nu, det är att se över de här reglerna så att man ska kunna använda subventioner för att också subventionera bostäder för medelinkomsthushåll, så tolkar jag detta, säger Martin Grander. 

I Sverige, där det inte finns ett system med social housing utan en allmän bostadspolitik som riktar sig till alla, har de allmännyttiga bostadsbolagen inte kunnat söka stödet för social housing. Det skulle enligt Grander nu kunna komma att omprövas. 

– Det kan ju få betydelse för hur staten väljer att subventionera olika aktörer och olika typer av bostadsbyggande.

{{toplink}}

Begränsat mandat

Samtidigt tror han att det mandat som en bostadskommissionär kan komma att få, är relativt begränsat. 

– I övrigt har jag svårt att tro att det kommer att få någon påverkan på kommunala eller nationella strategier. Det är ju fortfarande så att det kommer att bli en nationell fråga och i Sverige, det är ju högst lokal. 

Från Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna, och till viss del Sveriges allmännytta, finns en oro att den svenska bostadspolitiska modellen kan komma att ifrågasättas när EU ska ge sig in i bostadspolitiken. Grander ser dock inga sådana signaler i dagsläget även om det inte är en omöjlig utveckling på sikt. 

– Jag ser det mer som att det är investeringsfrågorna, att man ska kunna få till bostadsbyggandet för fler, som är det huvudsakliga fokuset. Men det kan ju såklart tillkomma saker när kommissionären är igång med sitt arbete.

  {{toplink}}

lco@altinget.se